Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Vad är polykultur?
Poly är ett prefix som betyder många. Ordet kultur syftar i det här fallet på odlingskultur. Polykultur skulle då ordagrant kunna översättas med många odlingskulturer eller en mångfald av odlingskulturer. Det säger ju inte särdeles mycket då en sådan översättning kan betyda nästan vilken odling som helst. En slags polykultur kan vara utformad så att det under växtsäsongen alltid finns någon växt som blommar eller att en rabatt består av blommor med en stor mängd olika kulörer. En annan polykultur kan bestå av ett mindre antal växter som på olika sätt samverkar och stödjer varandra. En avancerad form av polykultur är det som kallas för skogsträdgård.

Men om vi då lägger till:
att denna odlingskultur ska befinna sig på en begränsad (dvs. ganska liten) plats, yta eller volym.
att den i hög utsträckning ska ta i anspråk alla de tre rumsliga dimensionerna.
att odlingen och växandet ska ha en utsträckt tidsomfattning som närmar sig ett årsvarv.
att de ingående växterna, djuren och övriga komponenter (designelement) i hög grad ska understödja varandra.
att odlingskulturen ska innebära och även utveckla mångfald.
att odlingssystemet ska ha en hög resiliens (motståndskraft, återhämtning, förnyelse).
att den kollektiva växtindividen (själva polykulturen) ska vara självstyrande och självgenererande, dvs. behöva så lite skötsel som möjligt efter uppbyggnadsfasen.
att en betydande mängd födoämnen och andra nyttigheter ska produceras.

Nu börjar det likna något. Frågan är då hur detta kan gå till.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Polykulturer på Lövudden
Jag arbetar med polykultur på flera sätt i olika nivåer och utsträckningar på Lövudden.
I den vanliga trädgårdsodlingen utvecklas rabatter eller odlingsbäddar med olika typer av perenna matväxter.
I den påbörjade skogsträdgården etableras på flera områden fragment eller större delar av tillämpningar på begreppet polykultur.
På fältet har jag börjat anlägga en experiment- och visningsodling där polykultur ska undersökas och prövas i form av en cell eller enhet på en mindre yta. Här utvecklas principerna och förbereds för duplicering/kopiering i större skala.
På åkern pågår på ett hackigt och extensivt vis både ett praktiskt och ett teoretiskt arbete som ska beskriva hur en vanlig åker med monokultur kan transformeras till en större polykultur i form av ett trädgårdsjordbruk.

Rödådrad syra: blad till sallat.

Perenna rabatter
I vanliga fall tänker nog de flesta på perenna blomväxter, marktäckande bladväxter eller prydnadsbuskar i det här sammanhanget. Här handlar det dock till största delen om rabatter eller odlingsbäddar som innehåller bärbuskar och perenna grönsaksväxter, vilka kan vara särdeles blommande, marktäckande och prydande också.

Den första rabatten är anlagd direkt på en gräsmatta i skuggan under tre körsbärsträd. Första året odlades potatis där och sedan försökte jag odla vanliga grönsaker med dåligt resultat. Nu finns där istället ett antal bärbuskar, lungrot, självsående trädgårdsmålla, men framförallt ett större antal lökväxter som ger gröna strå, stjälkar, blomknoppar eller blad, exempelvis ramslök, gräslök, prärielök och skogslök.

Anläggning av perennbädd med bärbuskar och perenna salladsväxter.

Den andra rabatten är konstruerad som en lång och upphöjd odlingsbänk som löper längs staketet mellan köksträdgården och odlingsbäddar ute på fältet. Här finns också flera sorters bärbuskar och mellan dessa är temat perenna salladsväxter, exempelvis sallatsaralia, vårsköna, rödådrad syra, trädgårdssyra, brunröd daglilja, svartrot, kummin, spansk körvel och pepparrot.

Den tredje rabatten finns ute på fältet och kallas för Ormen eftersom den slingrar sig längs med grusvägen och är 32 meter lång. Utgångspunkten här var några träd och buskar som av olika anledningar växte där när vi fick låna fältet. Mellan dessa anlades en slingrande odlingsbädd genom marktäckning med grövre organiskt material som uppkom i vår trädgård under en säsong samt innehållet från en kasserad höbal, modell större. I denna bädd har vi efterhand som växter ”dykt upp” tagit täckmaterialet åt sidan, grävt en grop som fyllts med en god jordblandning, vattnat en gång samt planterat växten i fråga och återställt marktäckningen. Tanken är att alla växterna ska kunna klara sig utan extra bevattning.

Plantering av pil pågår i Ormens täckta odlingsbädd.

Växtvalet i Ormen har ett bredare syfte än bara ätlighet och därför kommer mångfald och variation i odlingsbädden att vara stor. De ursprungliga växterna var poppel, ek, lönn, nyponros och björnbär. Nu finns här också tulpanlökar, lupin, jordärtskocka, rotsolros, pil, krikon, mirabell, havtorn, vresros, fläder och mycket mer ska det bli efterhand som växter visar sig och villiga grävare finns tillhands.

Extensiv skogsträdgård med våtmark där älgörten frodas. Här finns även en växande störskog i form av aspar som gallras vid behov.

Vad är en skogsträdgård?
I en skogsträdgård växer fruktträd, nötträd, bärbuskar, kryddväxter, svampar och perenna grönsaker tillsammans. Alla växter är i flera fall nyttoväxter och de flesta har någon ätlig del. Där finns också ett rikt insekts- och fågelliv som bidrar till ett positivt hälsotillstånd.

Avsikten är att efterlikna skogsbrynets mångsidiga produktivitet. Under träden finns därför buskar och örter och genom lämpligt utformade gläntor och upphöjningar inbjuds solen till att ge en maximal mängd ljus och värme till växterna. Växterna som odlas är perenner (alternativt självsående). När våren kommer börjar de av egen kraft att växa.

Den ingående växtligheten kan delas in i olika skikt som tillsammans fungerar tredimensionellt. Dessa nivåer är övre trädskikt, undre trädskikt, buskskikt, markväxter (örter), rötter, svampar, klätterväxter (vertikalt) och marktäckare (horisontellt).

Under anläggningsfasen krävs god planering och större arbetsinsatser. När sedan trädgården börjar komma in i sin mognadsfas, så minskar skötselbehovet samtidigt som avkastningen av nyttigheter ökar. Mer om skogsträdgård finns här och här.

På Lövudden finns dels en extensiv skogsträdgård som mestadels är inne i en fas av observation, inventering och röjning. Viss utplantering av bärbuskar har ägt rum, gamla fruktträd och bärbuskar har röjts fram och ett system av mindre dammar har börjat anläggas längs en liten bäckfåra.

Extensiv skogsträdgård med gammal jordkällare och äldre fruktträd.

I kontakt med detta område har jag anlagt två mindre skogsträdgårdar vilka skjuter in som breda kilar på vår tomt. Den ena är helt nyanlagd på gräsmarken under en stor ek med bara inplanterade växter exempelvis gråmynta, rabarber, bärbuskar, fläder, havtorn, körsbärskornell, läkevänderot, libbsticka och spansk körvel. På det andra området fanns redan flera växter väl värda att bevara exempelvis hassel, körsbär, nyponros, vinbär, krusbär och mjölkört. Här har dessutom inplanterats ganska många nya växter såsom sibirisk ärtbuske, vinbär, fläder, humle, blåbärstry, körsbärsplommon, libbsticka, spansk körvel, mejram, strutbräken, skogslök, luktviol, lungrot, aronia, bärhäggmispel och daggfunkia.

Inskjutande del av skogsträdgård på hösten med lövtäckning.

Polykultur på fältet
Ute på vårt fält har jag börjat skapa en polykultur som ska bli som en nordisk djungel, dvs. volymen ska uppfyllas maximalt med växtlighet. Denna enhet eller cell kan ses som en principiell struktur vilken kan dupliceras som sin princip, men med ett varierande faktiskt innehåll och därefter spridas ut över större ytor, för att forma ett mångfaldens odlingslandskap där nu monokulturens grödor växer. Principen är växtindivider i form av träd, buskar, örter (vedartade och kryddväxter), klättrare, marktäckare och självsående.

Polykultur ute på fältet.

Odlingsbädden har formen av en banan med sin konkava sida åt söder och fungerar därför som en solfångare/solficka. Stenar av olika storlek längs kanterna och mellan växterna fungerar som värmelager och skapar ett varierande mikroklimat. Ingenting tas bort från odlingsområdet förutom skördat material. Bevattning sker bara vid plantering och etablering.

Denna polykultur är under utveckling och där finns för tillfället körsbär, fläder, krusbär, vinbär, myskmalva, brännässla, rotsolros, timjan, isop, salvia, pepparmynta, basilikamynta, gråmynta, gräslök, libbsticka, balsamblad, gråmynta, svinmålla och kamomill.

Jan Gustafson-Berge

INKA med bladguld och jade hälsar välkommen på det nymålade utedasset.

Den första arbetsbrigaden (odlingsbrigaden) ägde rum 6-8/6 2014. Nu var det dags för den andra brigaden att hjälpa till. Även denna gång var två av våra barn på besök med respektive och tillsammans med oss var vi sex dugliga personer.

Dagarna präglades av intensiv sol och värme, så det gällde att arbeta lugnt och vid rätt tidpunkt på dagen. Arbetsuppgifterna var att måla inuti utedasset, flytta på uppgrävda och tunga stenar, restaurera bad- och bryggplats, köra grus samt gräva djuphålor i dammen ute på fältet. Ett bonusarbete blev också att vi startade projektet med att bygga träplattformar i en stor ek. En ek fälldes ute i skogsträdgården, kvistades och kapades till två byggstockar samt ved.

Två glada dassmålare arbetar hårt med den egenblandade oljefärgen.

Målning av utedass
Tidigare under våren hade vårt relativt nybyggda utedass (dasspalatset) äntligen blivit grundmålat på insidan med vit oljefärg. Nu var det dags att kulörsätta med hjälp av olika pigment, kokt linolja och lite terpentin. Alla väggytor blev målade med gröna, blågröna och turkosa kulörer i olika nyanser. Nu återstår bara sittbänk, förvaringshyllor och ytterdörren att måla.

Två glada dammgrävare kämpar hårt med att gräva i den tunga lerjorden.

Dammgrävning
Vi människor roas av så olika uppgifter och det är ett lyckosamt arrangemang. En del gillar att släpa tunga stenar och lyfta ekstockar, medan andra roas av att gräva spadtag efter spadtag med tung lera ur marken. Det är mycket torrt i markerna under denna vår och det fanns bara fukt kvar i den påbörjade dammen. Leran var lagom mjuk och perfekt att gräva. I dammen ska det finnas två djuphålor, dels för att vissa växter och djur ska trivas i dammen, men också för att dammen ska kunna fungera som ett vattenmagasin vid vattenbrist. Den uppgrävda leran placerades i en båge en bit utanför dammens ytterkant och bildar ett växtdike som senare ska fyllas med växter som trivs vid den lite torrare dammkanten.

En av två djuphålor som grävdes i dammen ute på fältet.

Bad- och bryggplats
Känslan av arbetsbrigad och pionjärarbete var stor när vi vandrade ner till vår bad- och bryggplats, var och en lastad med redskap och utrustning. Bryggan och badplatsen förändras varje år av olika krafter. Vissa år flyttar isen på bryggan och andra år tar sig en grupp kor genom vår bristfälliga avspärrning, trampar ner det mesta och lämnar koskit överallt.

Med gemensamma krafter förbättrades avspärrningen i själva strandkanten där korna tar sig förbi när det är lågt vattenstånd i sjön. Bryggan rätades upp och stagades med en snedsträva och några olämpligt placerade stenar i vattnet flyttades åt sidan. En av två grindar konstruerades och platsen röjdes och städades rent allmänt.

Flyttade stenar ligger och väntar på att ordnas vid en av stenöarna.

Arbetsbrigad att ansluta sig till
Anledningen till brigadens start var det planerade arbetet med en åker. Detta arbete är nu vilande och det som från början var tänkt som en ren odlingsbrigad är numera omformad till en allmän arbetsbrigad.
Mer om brigader här.

Om du vill vara med någon gång och arbeta i en brigad så är det bara att anmäla intresse till min mejl, så får du information om aktuell brigad. Observera att Lövudden geografiskt befinner sig 7 mil sydöst om Linköping med de närmaste orterna som heter Åtvidaberg, Falerum, Edsbruk och Valdemarsvik. Mat och logi (men inte resor) ingår för de som arbetar och relevant utbildning och handledning erbjuds vid behov.
Mejla till: kosmotopia@gmail.com

Jan Gustafson-Berge

Beskärningskurs på Holma.

Miljörörelsen får sin första folkhögskola
Den 29 februari startade kurserna på miljörörelsens första folkhögskola. Detta sedan Holma folkhögskola har fått godkänt att starta upp sin verksamhet på riktigt. Holma har åtta miljö- och ekologiska odlingsföreningar som huvudmän. Under tio års tid har skolan bedrivit kurser i framför allt ekologisk odling, bland annat en Stadsodlingskurs i Lund, via andra folkhögskolor. Den kursen kommer även fortsättningsvis att hållas i Lund. Till hösten kommer en allmän kurs starta där deltagarna kan läsa upp gymnasiekompetens samtidigt som de får arbeta praktiskt med omställning två halvdagar i veckan. Det kommer även starta en kurs som heter Resilient entreprenörskap som blir en starta eget kurs för alla som är intresserade av att arbeta med miljöfrågor på olika sätt.

”Det känns helt fantastiskt att vi äntligen får starta en folkhögskola. Det finns idag ett stort intresse för kurser i odling och miljö men utbudet i södra Sverige har varit väldigt skralt. Dessutom känns det helt rätt kunskapsstaden Lund ska få sin första folkhögskola” säger Hugo Malm en av skolans två rektorer.

Holma i Höör är ursprunget
Holma folkhögskola startade sin första kurs på Holma gård i Höör, därav namnet. Även om skolan kommer att ha sitt huvudsäte i Lund är det redan under våren en kurs i Skogsträdgårdsodling på Holma i Höör. Skogsträdgårdsodling handlar om att efterlikna ett orört skogsbryn där den biologiska mångfalden är hög. Men i Skogsträdgårdsodling är målet att producera så mycket ätligt som möjligt, på en så liten yta som möjligt och med en så liten arbetsinsats som möjligt.

”Skogsträdgårdsodling är idag ett relativt okänt begrepp i Sverige men till Skogsträdgården på Holma, som byggdes upp för 12 år sedan med pengar ifrån Jordbruksverket, vallfärdar idag människor ifrån stora delar av Europa” berättar Hugo Malm.

Första kursen på Holma.

Demokratisk organisation
Men för Holma folkhögskola handlar hållbarhet inte bara om innehåll i kurser utan även hur hela skolan organiseras. Därför kommer skolan att använda sig av Sociokrati som är en form av organisationssystem där alla på skolan, personal som deltagare, får vara med och besluta om saker som direkt berör dem. Skolan har en platt organisation med likalön vilket även omfattar skolans två rektorer. Även när det gäller arbetstiden märks det att skolan tänker nytt då 75 % kommer att vara standard.

”Vi kommer inte tvinga alla att arbeta 75 %. Vill någon arbeta mer eller mindre kommer vi att tillgodose detta så långt som möjligt. När det kommer till likalönen är det i mångt och mycket ett sätt att visa på att vi menar allvar med att alla delar på ansvaret” säger Hugo Malm.

Alla kurser ger rätt till CSN.
Kurserna startar den 15 augusti och det finns fortfarande platser kvar på båda kurserna.
För mer information och bilder kontakta Hugo Malm på mejl rektor@holmafolkhogskola.se eller mobilnummer 0730-581 836.
Det finns också en Facebooksida, eller gå in på http://www.holmafolkhogskola.se

Jan Gustafson-Berge och Hugo Malm

Maskrosorna växer fint i år. Blommorna bra i sallad och som nyttig armering i vegetariska biffar.

Efter hand som odlingarna utvecklas på Lövudden uppstår periodvis överskott på en del grönsaker m.m. Vi har under en försöksperiod på två år sålt en del av detta till våra grannar på kollektivhuset Stolplyckan i Linköping, med ett uppmuntrande resultat.

Mejllista för intresserade
För att vidga köpkretsen utanför Stolplyckan finns en mejllista. Där kan de som är intresserade av att få information om vad som är till salu och när försäljning sker anmäla sig. Anmälan sker genom ett mejl till: kosmotopia@gmail.com och förpliktigar inte till något köp.

Försäljning i Linköping
Jag fortsätter att sälja grönsaker under 2016 med avhämtning på Stolplyckans kollektivhus (Föreningsgatan) i Linköping, ingång genom huvudentrén mellan trapphus 37-39 (utanför caféet) på vissa måndagar mellan klockan 18-19. Försäljning kan också ske direkt från vårt fritidshus Lövudden eller genom särskilda avtal. Kontakta Jan för mer information på mejl: kosmotopia@gmail.com eller genom telefon 0703-454624.

Varorna levereras förpackade separat för varje kund och betalas med äkta kontanter. Alla växter och råvaror växer antingen vilt i en frisk omgivning eller odlas ekologiskt. Jag berättar gärna mer om vad de olika växterna kan användas till i din matlagning och hur odlingen går till. Information om vår verksamhet finns också att finna i riklig mängd på den här bloggen.

Aktuell försäljning äger rum den 23/5, klockan 18-19 på Stolplyckans kollektivhus (Föreningsgatan)  i Linköping och de grönsaker som erbjuds denna gång är följande: Brännässla, spenat- och mållablandning, gul lök och grön lök, salladsmix och temix. Pris, mängd och relevant information om grönsakerna fås genom deltagande i mejlgruppen.

Jan Gustafson-Berge

Den nygrävda hjärtdammen som stannar upp ett mindre vattenflöde i en bäck nedanför vår tomt.

I samband med några texter här på bloggen om dammar och andra vattensystem på Lövudden har jag gjort en förteckning över växter som kan vara i vattnet eller i närheten. Växterna är ordnade i några olika kategorier, men för övrigt finns inget som säger vad som är de bästa växterna. Det här med vattenväxter är nytt för mig och efterhand kommer jag att välja ut ett sortiment växter som kan passa våra vattenförhållanden här på Lövudden. Har du kunskap eller åsikter om detta ämne får du gärna kontakta mig på mejl kosmotopia@gmail och dela med dig.

Djupvattensväxter
Dessa växter har rötterna i botten (med vissa undantag) men flyter med sina blad på vattenytan. De minskar algtillväxt genom att begränsa instrålning av ljus. Vattendjup cirka 40-100 cm.

Doftnäckros, nymphaea odorata (ätliga delar)
Dvärgnäckros, Numphar pumila (svagväxande)
Guldkolv, Orontium aquaticum
Gul näckros (Åkanna), Nuphar lutea (ätliga delar, starkväxande)
Hornsärv, Ceratophyllum demersum (bra syreproducent)
Hästsvans, Hippuris vulgaris
Japansk näckros, Nuphar japonica
Möjor, Ranunculus aquatilis
Nateväxter, Potamogeton sp.
Näckros, Nymphaea sp.
Sjögull, Nymphoides peltata (invasiv)
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (rot och unga skott är ätliga, renande förmåga)
Slingeväxter, Myriophyllum sp.
Sylört, Subularia aquatica
Vattenax, Aponogeton distachyos (Ätliga delar)
Vattenmöja, Ranunculus aquatilis
Vattenpilört, Polygonum amphibium
Vit näckros, Nymphaea alba (roten stärkelserik, kaffesurrogat, starkväxande)

Undervattensväxter
Dessa växter har sina blad helt under vattnet, är näringsupptagande och med blad som syresätter genom fotosyntes. Algförebyggande och viktiga för den biologiska balansen.

Axslinga, Myriophyllum spicatum
Dikeslånke, Callitriche stagnalis
Gräsnate, Potamogeton gramineus
Gäddnate, Potamogeton natans (starkväxande)
Hornsärv, Ceratophyllum demersum
Hårslinga, Myriophyllum  alterniflorum
Kransslinga, Myriophyllum verticillatum
Krusnate, Potamogeton crispus
Lånkar, Callitriche sp.
Notblomster, Lobelia dortmanna
Nålsäv, Eleocharis acicularis
Näckmossa, Fontinalis antipyretica
Smal vattenpest, Elodea nuttallii
Smålånke, Callitriche palustris
Sommarlånke, Callitriche cophocarpa
Storslinga, Myriophyllum aquaticum (invasiv)
Stor vattenpest, Egeria densa
Vattenblink, Hottonia palustris (hög tillväxt, näringskrävande)
Vattenmöja, Ranunculus aquatilis
Vattenpest, Elodea canadensis (invasiv)
Ålnate, Potamogeton perfoliatus

Fritt flytande växter
Denna typ av växter flyter fritt på vattenytan och har långa utlöpare. De bildar ofta stora kolonier. De tar sin näring direkt från vattnet och är bra algbekämpare. När de blir för många kan de skördas och användas som ett bra kompostmaterial.

Andmat, Lemna minor (invasiv, vattenrenande)
Bläddror, Utricularia sp. (äter små vattenlevande djur)
Dyblad Hydrocharis morsus-ranae (sprids genom utlöpare)
Jättesimbräken, Salvinia molesta (invasiv)
Klöverbräken, Marsilea quadrifolia
Korsandmat, Lemna trisulca (invasiv, vattenrenande)
Mossbräken, Azolla filiculoides (invasiv)
Musselblomma, Pistia stratiotes (tveksamt härdig, invasiv)
Sjönöt, Trapa natans (Zon 1, invasiv, den nötlika frukten ätlig)
Vattenaloe (kräftklo), Stratiotes aloides (vattenrenande)
Vattenbläddra, Utricularia vulgaris
Vattenhyacint, Eichhornia crassipes (ej härdig, invasiv)

I sumpzon, fuktzon, våtmark, våtbädd eller som kantväxter
Dessa växter trivs i mer eller mindre fuktiga områden ned till cirka 40 cm. vattendjup.

Amerikanskt hönsbär, Cornus canadensis (ätliga bär)
Blomvass, Butomus umbellatus (ätliga delar)
Blåsäv, Schoenoplectus tabernaemontani
Blått gyckelblomster, Mimulus ringens (invasiv)
Brokiris (Amerikansk svärdslilja), Iris versicolor
Brudborste (Borsttistel), Cirsium Helenioides
Bunge, Samolus valerandi (unga blad ätliga)
Bäckfräne, Rorippa microphylla
Bäckveronika, Veronica beccabunga (renande förmåga)
Dammag, Cyperus longus (roten som krydda)
Dvärgkaveldun, Typha minima (ätliga delar, renande förmåga)
Dvärgtåg, Juncus ensifolius
Fackelblomster, Lythrum salicaria (självsående)
Flädervänderot, Valeriana sambucifolia
Glansiris, Iris laevigata
Gult gyckelblomster, Mimulus luteus (renande förmåga, självsående)
Gullpudra, Chrysosplenium alternifolium (ätliga blad)
Gökblomster, Lychnis flos-cuculi
Hampflockel, Eupatorium cannabinum
Humleblomster, Geum rivale
Houttuynia (Ödleblad), Houttuynia cordata (mindre god härdighet)
Japansk iris, Iris ensata
Japanskt pilblad, Sagittaria japonica
Japansk viva, Primula japonica
Jättegunnera, Gunnera manicata
Kabbeleka, Caltha palustris
Kabbeleka (Gul fylld), Caltha palustris ’Multiplex’ (självsående)
Kabbeleka (Vit), Caltha palustris var. ’Alba’ (mindre god härdighet, självsående)
Kalmus, Acorus calamus (ätliga delar)
Kardinallobelia, Lobelia cardinalis
Knapptåg, Juncus conglomeratus (renande förmåga)
Kotula, Cotula coronopifolia
Kranssvalting, Alisma plantago
Källfräne (Vattenkrasse), Rorippa nasturtium-aquaticum (ätliga blad och stjälkar)
Kärrbräken, Thelypteris palustris (täckande kantväxt)
Kärrfräken, Equisetum palustre
Manchuriskt vildris, Zizania latifolia (ätliga delar)
Missne (Sumpkalla), Calla palustris (röda bär giftiga)
Nålsäv, Eleocharis acicularis (mattbildande)
Penningblad, Lysimachia nummularia
Pilblad, Sagittaria sagittifolia (rotknölar ätliga)
Pontederia, Pontederia cordata (frön och unga stjälkar ätliga)
Pärlbräken, Onoclea sensibilis
Revsuga, Ajuga reptans
Rosendunört, Epilobium hirsutum
Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria (unga stjälkar ätliga)
Rörflen, Phalaris arundinacea (renande förmåga, invasiv)
Sebrasäv (Blåsäv), Scirpus tabernaemontani ’Zebrinus’
Sjöfräken, Equisetum fluviatile
Sjöranunkel (Åmöga), Ranunculus lingua
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (rot och unga skott är ätliga, renande förmåga)
Skavfräken, Equisetum hyemale (innehåller fint slipmedel)
Skunkkalla (Gul), Lysichiton americanus (Zon 1-3)
Skunkkalla (Vilt), Lysichiton camschatcensis (Zon 1-2)
Slokstarr, Carex pseudocyperus
Smalkaveldun, Typha angustifolia (ätliga delar, renande förmåga)
Spikblad, Hydrocotyle vulgaris (invasiv)
Stor igelknopp, Sparganium erectum (rotknölar ätliga)
Stor ormrot, Persicaria bistorta
Strandiris, Iris sibirica
Strandklo, Lycopus europaeus
Strandlysing (Videört), Lysimachia vulgaris
Strimmig jättegröe, Glyceria maxima ’Variegata’
Strimmig kalmus, Acorus calamus ’Variegatus’
Sumpbräken, Thelypteris palustris
Sumpförgätmigej, Myosotis palustris
Svalting, Alisma plantago-aquatica (renande förmåga, självsående)
Svärdslilja (Gul), Iris pseudacorus (renande förmåga, invasiv)
Svärdtåg, Juncus ensifolius (tuvbildande)
Sydfyrling, Crassula helmsii (invasiv, renande förmåga)
Säv (kolvass), Schoenoplectus lacustris
Tjärblomster, Lychnis viscaria
Topplösa, Lysimachia thyrsiflora
Tätbladigt kaveldun, Typha gracilis (ätliga delar)
Vanlig igelknopp, Sparganium emersum (renande förmåga)
Vasstarr, Carex acuta (renande förmåga)
Vattenklöver, Menyanthes trifoliata (renande förmåga, invasiv)
Vattenmynta, Mentha aquatica (renande förmåga, invasiv, doft, blad till te)
Äkta förgätmigej, Myosotis scorpioides (renande förmåga)
Älgört, Filipendula ulmaria (spridningsbenägen, medicin, blad och blommor till te)
Ältranunkel (Feberört), Ranunculus flammula
Ängsbräsma, Cardamine pratensis
Ängsruta, Thalictrum flavum (doft)
Ängsull, Eriophorum angustifolium

Växter för rening av gråvatten (bad, dusch, tvätt, disk och skölj)
Bredkaveldun (Cattail), Typha latifolia (ätliga delar)
Smalkaveldun, Typha angustifolia (ätliga delar, renande förmåga)
Säv (Bulrush), Scirpus validus
Säv, Schoenoplectus lacustris
Vass (Bladvass/Reed canary grass), Phragmites australis (ätliga delar, renande förmåga, invasiv)
Veketåg (Soft rush), Juncus effusus (renande förmåga, vintergrön)

Amerikanskt blåbär (High-bush blueberry), Vaccinium corymbosum (ätliga bär)
Amerikanskt olvon (High-bush cranberry), Viburnum trilobum (ätliga bär)
Aronia (Chokeberry), Aronia sp.
Svart Aronia, Aronia melanocarpa (ätliga bär)
Röd Aronia, Aronia arbutifolia (ätliga bär)
Slånaronia, Aronia x prunifolia (ätliga bär)
Daglilja (Daylily), Hemerocallis fulva (ätliga blommor och knoppar)
Brunröd daglilja, Hemerocallis fulva (ätliga blommor och knoppar)
Fläder (Elderberry), Sambucus nigra (saft, te och vin av blomma och bär)
Fräken (Horsetail), Equisetum sp. (rik på kisel)
Kärrfräken, Equisetum palustre
Sjöfräken, Equisetum fluviatile
Skavfräkem, Equisetum hyemale (innehåller fint slipmedel)
Smalfräken, Equisetum variegatum
Trådfräken, Equisetum scirpoides
Åkerfräken, Equisetum arvense
Kalmus (Sweet flag), Acorus calamus (ätliga delar)
Pilblad (Arrowhead), Sagittaria sp.
Bredpilblad, Sagittaria latifolia
Pilblad, Sagittaria sagittifolia (rotknölar ätliga)
Trubbpilblad, Sagittaria natans
Pontederia (Pickerel weed), Pontederia cordata (frön och unga stjälkar ätliga)
Småsäv (Spike rush), Eleocharis sp.
Starr (Sedge), Carex sp.
Strutbräken (Ostrich fern), Matteuccia struthiopteris (spridningsbenägen, ätliga vårskott)
Svärdslilja (Yellow iris), Iris pseudacorus
Tranbär (Cranberry), Vaccinium macrocarpon (ätliga bär)
Vallört (Comfrey), Symphytum officinale (ackumulatorväxt, gröngödsling)
Vattenkanna (Water canna), Thalia dealbata

Strandväxter
Daggkåpa, Alchemilla mollis
Flikrabarber, Rheum palmatum
Hosta, Hosta sp. (tidiga skott ätliga)
Humleblomster, Geum rivale
Kambräken, Blechnum spicant
Korallkornell, Cornus alba
Rodgersia, Rodgersia aesculifolia
Rosenviva, Primula rosea
Sommarviva, Primula florindae
Sommarsnöklocka, Leucojum aestivum
Videkornell, Cornus stolonifera

Buskar och träd vid dammkanten
Balsampoppel, Populus x candicans ’Aurora’
Bollbuske, Cephalanthus occidentalis
Bredbladig kalmia, Kalmia latifolia
Gråal, Alnus incana ’Pendula’ (kvävefixerande)
Pimpernöt, Staphylea holocarpa
Pärlemorrönn, Sorbus vilmorinii
Rysk kornell, Cornus alba
Svartbjörk, Betula nigra
Sälg, Salix caprea ’Kilmarnock’ (medicin)
Videkornell, Cornus stolonifera

Växter lämpliga för en mycket liten damm
Ampelsäv, Isolepis cernua
Dvärgandmat, Wolffia arrhiza
Dvärgkalmus, Acorus gramineus ’Pusillus’
Dvärgkaveldun, Typha minima (ätliga delar, renande förmåga)
Finkaveldun, Typha minima var. gracilis (renande förmåga)
Nålsäv, Eleocharis acicularis
Näckmossa, Fontinalis antipyretica
Näckros (dvärgsorter)
Svalting, Damasonium alisma
Äkta förgätmigej, Myosotis scorpioides

Växter att undvika i mindre dammar
Vass (Bladvass), Phragmites australis (ätliga delar, renande förmåga, invasiv)
Bredkaveldun, Typha latifolia (ätliga delar)
Jättegröe, Glyceria maxima
Mannagräs, Glyceria fluitans (ätliga frön)
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (renande förmåga)
Vattenpest, Elodea canadensis

Litteratur och källor
Bengtson och Lewander, Vilda grannar, Prisma, 2006, 978-91-518-4486-2
Bengtson, Isakson och Lewander, Naturskyddsföreningens dammhandbok, Naturskyddsföreningen, 1997, 91-558-0351-2
Bird, Richard, Dammar, Albert Bonniers Förlag, 2005, 91-0-010585-6
Eriksson, Schyllander och Johanson, Trädgårdsdammar, ICA bokförlag, 2007, 978-91-534-2691-2
Hemenway, Toby, GAIAS’s Garden, Chelsea Green Publishing, 2009, 978-1-60358-029-8
Hutchinson, Laurence, Ecological Aquaculture, Permanent Publications, 2011, 978-1-85623-060-5

http://www.pfaf.org/user/Default.aspx
http://www.pfaf.org/user/cmspage.aspx?pageid=79
Wedrén, Malin, Insamling, användning och rening av vatten i den hållbara trädgården, Högskolan i Gävle, 2009 (PDF)
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:281111/FULLTEXT02

Jan Gustafson-Berge

Den nygrävda hjärtdammen med flytande reningsverk och sittbänk.

Livets vatten
Vatten är en av de viktigaste beståndsdelarna för liv och överlevnad. I mitt arbete med permakultur ingår vatten som ett av fem olika element vilka är delar i en omfattande analys- och designmall. Mer om vatten och permakultur här. Detta är första delen av några texter kring vatten och jag börjar med att beskriva de underliggande principerna samt att berätta lite om några pågående dammprojekt och tillhörande vattenrelaterade arbeten på Lövudden. Planering för dammar och andra vattensystem har pågått under en längre tid och det praktiska arbetet med att gräva och bygga var tänkt att starta under 2017. En arbetsbrigad med grävvilliga personer och den ovanligt torra våren, med åtföljande vattenbrist, fick istället dammprojekten att rivstarta detta året.

Resurshantering och kretslopp
Det finns flera strategier för att hantera energi och resurser som passerar eller existerar på en plats. Deras kvalitéer och egenskaper, satt i relation till de behov och önskemål som finns, ska användas optimalt. Detta kan ske med flera metoder såsom koncentration, inriktning, sparsamhet, hushållning, recirkulation, små kretslopp, kopplingar samt insamling eller inbromsning.

Inom det här området i permakulturen finns mycket högt ställda målsättningar som är svåra att uppnå fullt ut bara så där på en kafferast eller en testund, men som samtidigt inspirerar och visar på de utmaningar hela det mänskliga samhällsbyggandet har att klara av. Målen är att energin eller resursen när den har brukats ska gå vidare i mindre eller större kretslopp med minst lika bra kvalitet och helst bättre än när den kom in i systemet. Platsen ska lämnas vidare i bättre skick till kommande generationer. Energiflöden och resurser integreras i lokala kretslopp. I grunden handlar det om att fånga och lagra solenergin i växter och djur. En mera behovsfunktionell och skönare plats för människorna ska byggas upp. Vår stora läromästare här är naturen själv och våra mänskliga system ska kopiera naturens sätt att fungera och totalt integrera bosättningen och verksamhetsplatsen i naturens små och stora flöden av energi och resurser. Kultur och natur förenas i en kärleksfull omfamning och upphör att vara varandras stridande motsatser.

Målsättningar med vattenresursen
Vad gäller vattnet handlar det i stora drag om att skapa en bättre vattenbalans i området med långsammare flöden och utvecklade vattenbiotoper. Sparsamhet med naturligt eller renat dricksvatten och insamling av regnvatten från alla takytor är betydelsefulla aktiviteter. Viktigt är också att inte smutsa ner eller förgifta vattnet med kemikalier samt att rena vatten genom biologisk vatten- och avloppsrening. Säg adjö till industriella reningsverk, giftigt rötslam och övergödda sjöar.

Dammar och vattensystem i vardande på Lövudden
De dammar och övriga vattensystem som nu skapas på Lövudden kan sägas uppfylla flera av ovanstående målsättningar. Dammarna stannar för en stund upp en del av det vatten som annars ganska fort skulle rinna ut i sjön Vindommen. Dammarna tillför också en ny biotop till vår plats eftersom det i dagsläget inte finns någon damm här i närheten. Två av dammarna kommer delvis att fungera som vattenreservoarer under de tider då det råder torka och vattenbrist. Dammar, våtmarker och rotzonsanläggning fungerar även som biologiska reningsverk för det vatten som passerar eller stannas upp.

I den här texten skriver jag bara översiktligt om de olika påbörjade eller tänkta vattenprojekten och återkommer med mera fördjupande texter när det blir aktuellt.

Början på fältdammen där det uppgrävda materialet bildar en liten dämmande kant.

Naturlig damm och våtmark på fältet
Från markerna söder om vår tomt, bestående dels av ett stigande och bergigt skogsområde, men också några mindre dränerade åkerbitar, matas det på med vatten. Detta vatten söker sig ner mot sjön Vindommen som ligger på vår norra sida. Vattenflödet är dränerat i cementrör under den närmaste åkern och rinner ut strax utanför vår tomtgräns. Delar av det fält vi lånar ligger lågt och här är det nästan alltid fuktigt och ofta står det vatten, särskilt i det område där dräneringsrören passerar. Det finns också en mindre vattenåder som tillför vatten från en rullstensås väster om oss och som också finner sin väg ut på fältets fuktiga delar.

Det trevliga och kloka mottot ”Gräv där du står” omformulerades och blev till ”Gräv en damm där det är fuktigt”. Så under några år har jag grävt lite då och då som ett avslappnande kvällsarbete i aftonsolens magiska sken och fått till den damm som syns ovan. I samband med vår senaste arbetsbrigad fanns det grävtokiga personer och leran var precis lagom fuktig för att det skulle gå att gräva. Under några dagar skapades en färdig djuphåla med minst 1 meters djup och en andra djuphåla påbörjades. Dessa hålor ska sedan förenas med en kanal cirka en halv meter djup.

Fältdammen med delar av växtdiket.

Den uppgrävda leran placerades som en kant runt om dammen, fast en bit utanför och då bildades ett växtdike som så småningom ska fyllas med växtlighet som kan trivas vid en damms kanter och mera torra delar. Eftersom marken består av vattenhållande lera behövs inget ytterligare för att vatten ska stanna kvar när det tryckt in underifrån eller kommit ner som regn. Den här dammen ska i huvudsak fungera som naturlig vattenbiotop för en mångfald växter och djur, men även som vattenbromsare, vattenrenare samt till viss del som en liten vattenreservoar för bevattning av närliggande grönsaksodlingar.

Vårflod i den lilla bäcken när snön smälter under tidig vår.

Vattenmagasin och några mindre dammar i bäcken
Som tidigare skrivits rinner vattnet från omgivningen ut i dagen strax norr om vår egen tomt, fast i ett skogsområde där jag har brukanderätt och håller på med att utveckla en extensiv skogsträdgård. Vattenflödet fluktuerar från att vara väldigt kraftfullt en kort period under vårflödet och till en lite rännil när det är som torrast, men det sipprar alltid lite vatten som går att samla in. Vid utflödet har jag tidigare gjort några misslyckade försök med att dämma upp bäcken för att skapa ett vattenmagasin för bevattning.

Ett misslyckat försök att skapa en fördämning i bäcken.

Planen nu är att när bäcken har ett litet vattenflöde bygga en gjutform och gjuta en ordentlig fördämning. Förutom formarbete och gjutning ingår en hel del arbete med stenar och formning av kanter på magasinet/dammen. Överskottsvattnet kommer att ledas över den gjutna kanten i ett rör som ett vattenfall och eftersom vattnet är drickbart fungerar anordningen också som en källa till dricksvatten.

Nu i vår var det särdeles torrt i markerna och vi fick tidigt brist på vatten för bevattning av odlingarna. Det var tomt i alla vattentunnorna och vår brunn har för liten volym för att tåla ett större uttag till bevattning. Jag låg en tidig morgon i sängen innan uppstigandet och funderade över problematiken, olika förslag till hantering av vattenbristen lades fram och förkastades i tankesmedjan. Lika bra att gräva en damm i bäckfåran tänkte jag till sist, steg upp, greppade en rejäl grävspade och gick ner till bäcken. Jag hade tidigare sett ut lämpliga platser för några mindre dammar längs med bäckens dansande fåra och nu fastnade jag för en ytterst lämplig plats en liten bit nedanför bäckens utflöde.

Hjärtdammen med sitt utlopp och sina stödstenar. Fördämningen är ännu inte helt klar i det här skedet.

Det VAR verkligen en bra plats med en mjuk lite sandblandad lera och ytterst få trädrötter att klippa bort. Jag la större stenar i den smala bäckfåran nedanför, fyllde på med det som grävdes bort och trampade ner många kantiga stenar från en hög med gammal sprängsten. Fördämningen gjordes cirka en meter bred med några stora stenar som mothåll på motsatt sida om dammen. På lämplig nivå lades ett plaströr in i fördämningen så att vattnet kan ta sig vidare på ett kontrollerat sätt. Överst på fördämningen fylldes på med ett bärlager av grovt grus, så att fördämningen även fungerar som gångpassage. Efterhand som jag grävde fylldes dammen med vatten och till sist blev det för svårt att gräva mer i vattnet. Det blev en riktigt bra damm och jag kunde genast fylla vattenkannor och bära upp till de törstande växterna i köksträdgården.

Slut på vattenbristen. Att bära vattenkannor kanske kan bli de nya ”kettlebells”, ett vattengym helt enkelt!

Det återstår en del grävande, dels på djupet och dels längs med kanterna som ska formas för att passa olika typer av växter. Stenar ska också hamna på botten när djuphålan är klar och även placeras ut längs dammens grundare kanter. En enkel bänk, bestående av två stora träkubbar och en grov planka, har placerats ut och i dammen flyter två reningsöar med skott av poppel och sälg. Helt oplanerat fick dammen formen av ett hjärta (symbolen) och heter därför hjärtdammen. Det ska bli kul att placera ut lämpliga växter och se när djurlivet etablerar sig.

Längre ner längs bäckfåran kommer 2-3 mindre naturdammar att grävas ut. Dessa dammar blir långsmala och inte så djupa och kommer huvudsakligen att fungera som vattenbromsare och som biotoper för växter och djur.

Rotzonsbädd med damm
Det tredje vattenprojektet finns bara på planeringsstadiet och är en rotzonsbädd för vattenrening kombinerad med en skapad damm och en liten tillhörande våtmark. Det här systemet anläggs i en mark som består av morän med stor andel sand, alltså en mark som inte är vattenhållande som lera, men däremot bra för infiltration. Anläggningen ska ta hand om lätt nedsmutsat avloppsvatten från tvättfat, diskbänkar, dusch, badkar och utekök.

Först tar sig vattnet genom en rotzonsbädd som är tät i botten och på sidorna där särskilda växter som finns ovanpå bädden renar vattnet med hjälp av sina rötter och mikroorganismer. Därefter hamnar vattnet i en grävd damm som hålls tät med dammduk där ytterligare växter på olika nivåer fortsätter reningsverksamheten, till sist silar vattnet över till en liten våtmark med sina växter och infiltreras slutligen i befintlig mark.

Första försöket med en flytande reningsö med poppelkvistar kapsejsade likt regalskeppet Wasa.

Vatten och växter
Det här med vattenväxter är nytt för mig så jag har ägnat en del tid åt att att läsa böcker om dammar och undersöka information och utbud på internet. Jag kommer att i första hand hålla mig till inhemska och vinterhärdiga växter. En del kan hämtas från vattenområden i trakten, men en del behöver köpas. Under en närliggande resa kommer jag att inhandla några av de första växterna och i en kommande text skriver jag om mina växtval och vad de olika växterna har för funktioner i dammar och våtmarksområden. Det finns även några vattenväxter med ätliga delar, vilket särskilt lockar en person som håller på med permakultur.

Så länge får du hålla till godo med en sammanställning av vattenväxter som jag samlat från olika (vatten)källor. Den finns här.

Efter lite frisering flöt ön och jag ska göra likadant med kvistar av pil, sälg, asp, björk och al för att undersöka vad som fungerar.

Jan Gustafson-Berge

Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Tusen Trädgårdar 2016
Lövudden medverkar i den nationella kampanjen ”Tusen trädgårdar” och håller sin trädgård öppen för allmänheten mellan klockan 10-17.

Välkommen att vandra i växtlighetens mångskiftande rike, uppleva olika formade odlingsbäddar, förundras över märkliga byggnationer, notera det myllrande insektslivet, dofta på alla underbara blommor och upptäcka ätliga växter du inte visste fanns.

Läs mer på http://www.tradgardsriket.se/tusen-tradgardar-2016/ eller på http://www.tradgardsriket.se/tradgardar/lovudden/

Här finns Lövudden: http://www.hitta.se/kartan?s=ed423b23

Jan Berge

Låt konsten bevattna dig i torkans tid.

Under perioden 9-24/7 är det även i år utställning i Stines Kvarn, cirka 5 km. norr om Valdemarsvik med infart mitt emot Vammars köpcenter, med öppettiderna 13-16 varje dag. Det är 12 lokala och regionala konstnärer som ställer ut tavlor, textila arbeten, smycken, skulpturer och installationer.
https://allevents.in/valdemarsvik/konstutst%C3%A4llning-stines-kvarn/637077089791143

Mina bidrag denna gång är av tre slag.

Min hängning i Kvarnen av de 27 tavlorna.

Tavlor med färg, form och struktur
Som en del i ett större projekt bearbetas de välkända begreppen färg, form och struktur. På utställningen visas FFS I-XXVII som en serie tavlor bestående av återbrukade skivor av plywood, vilka uppstått ur olika byggnationer vid mitt fritidshus. Skivorna har grundats vita och därefter målats i olika kulörer med oljefärg i flera omgångar. Tavlorna har legat utomhus och utsatts för regn, insekter och kringflygande ”skräp”. Hanteringen av tavlorna har också satt sina spår och olika strukturerande material har tillförts. Föremål som dykt upp under arbetet har i vissa fall monterats på passande skivor.

De gula och orange tavlorna med sina strukturer och föremål.

Bokstäver formar ord
Jag arbetar gärna med bokstäver och det har blivit en tradition att jag sätter upp stora bokstäver på Kvarnen. Den här gången formar bokstäverna ordet KONSTBEVATTNING. Givetvis ett mångtydigt ord som föddes under de många torra perioder med vattenbrist till mina odlingar som varit och fortfarande är. Liksom växterna behöver vi människor också bevattnas och konsten är ett fint vatten att fukta oss med.

Början på den fleråriga byggnationen. Senare under dagen tillkom flera grenar och massor av tygremsor.

Arketypisk arkitektur
Utanför kvarnen startade jag även ett flerårigt projekt i form av en installation (eller kanske snarare en utstallation). Jag tycker om att arbeta med platsens material och grenarna till byggnationen kommer från skogen i närheten och de rosa tygremsorna som binder samman konstruktionen och som också hänger inuti, kommer från Stines tyglager.

Konst är roligt.

Jan Gustafson-Berge

Äpplemust på bruna glasflaskor i stora vedgrytan för pastörisering.

Följande kurser välkomnar dig som deltagare under den härliga hösten.
Mer om kurserna hittar du här.

Lövudden ligger i sydöstra Östergötland med vardera 7 mil till Linköping, Norrköping och Västervik. Med närtrafik går det att åka ända fram (eller nästan ända fram) till grinden med taxi både från Åtvidaberg och Valdemarsvik.

Augusti (27/8): Permakultur med designteori och praktisk tillämpning.
Föredrag och bildvisning om permakulturens grunder. Arbete med några av de pågående designprojekten på Lövudden, såsom dammar, skogsträdgård, polykultur och perenna växter.

Augusti (28/8): Konservering av livsmedel.
Föredrag och bildvisning om olika konserveringsmetoder samt praktiskt arbete med önskade metoder, som t.ex. kan vara torkning, inläggning, inkokning med socker, hermetisering och mjölksyrejäsning.

Härliga päron redo för inläggning.

September (24/9): Äpplemustning och cidertillverkning.
Vi pressar must av de äpplen som finns tillhands och lär oss även att göra cider.

Oktober (22/10): Träd och buskar med landskapsvård och småskaligt skogsbruk.
Föredrag och bildvisning. Praktiskt arbete med röjning, beskärning och övrigt arbete i landskapet kring Lövudden. Arbetsteknik, säkerhet och redskapsvård.

Oktober (23/10): Skogsträdgård och polykultur.
Föredrag och bildvisning om vad en skogsträdgård och polykultur kan vara. Praktiskt arbete med Lövuddens skogsträdgård och olika polykulturer innebärande växtkännedom, röjning, plantering och beskärning.

Jan Gustafson-Berge

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Experiment och utveckling
I mitt arbete med permakultur är perenna (fleråriga) grönsaksväxter en viktig del av odlingsverksamheten. Detta område innebär samtidigt ett experiment- och utvecklingsarbete då många växter i den här sfären behöver upptäckas, återupptäckas, införskaffas, etableras och förökas. En behöver också lära känna varje växt, var den trivs, vilka delar som kan skördas och när det ska ske, hur de ätliga delarna kan tillagas och integreras i mathållningen på ett smakfullt sätt.

Detta är en mycket bra bok!

Nyutkommen bok
Nyligen utgavs en bra bok som behandlar fleråriga grönsaker och som just är ett uttryck för denna strävan att utveckla en ny aspekt av grönsaksodling och matlagning. Boken i fråga heter ”Fleråriga grönsaker” och är producerad av Weiss, Sjöberg och Larsson. Är du intresserad av detta ämne rekommenderar jag dig att skaffa denna bok, som fungerar som en språngbräda in i detta spännande område.
http://www.bokus.com/bok/9789163797118/flerariga-gronsaker-upptack-odla-njut/

Växtbäddar för lök, sallad och bär
Hittills har jag etablerat två särskilda växtbäddar, en för perenna lökväxter tillsammans med bärbuskar och en för perenna salladsväxter också tillsammans med bärbuskar. Lökväxterna (jag kallar dem allmänt för grönlök) ger huvudsakligen blad, stamstjälkar och blommor. Salladsväxterna ger blad, stjälkar, skott och blomknoppar.
Mer om dessa bäddar finns att läsa här.

Vackra och ätliga blommor. Ringblomma, ros, daglilja och malva.

Ätliga blommor
Jag har idéer om ytterligare två odlingsarrangemang med perenna växter. Det ena kommer att bli en lång odlingsbänk med växter som ger ätliga blomknoppar och blommor. Nu finns det sådana växter lite här och där på vår mark, exempelvis maskros, tusensköna, indiankrasse och vresros och så ska det förbli, men den särskilda odlingsbädden har även syftet att vara lättöverskådlig och pedagogisk.
Exempel på växter med ätliga blommor som kommer att finnas i bädden är daglilja, ringblomma (självsående), luktviol, indiankrasse (självsående), malva, anisisop, maskros, mjölkört och gräslök.

Ätliga rotfrukter
Det andra arrangemanget består av 12 stycken odlingslådor av varierande storlek placerade i en halvcirkel ute på vårt fält. I skrivande stund finns det fem stycken lådor uppställda, en med pepparrot, tre igenväxta (garanterat inte med ätliga rotfrukter) och en ny med kummin. Halvcirkeln korresponderar med en framröjd halvcirkel av aspar och tillsammans bildar de en cirkelform i vars mitt en mindre dome är planerad att byggas inom en snar framtid.
Därmed är vi framme vid huvudsyftet för denna text, nämligen perenna rotfrukter.

Kumminlådan
Inspirerad av mig själv under skrivandet av denna text byggde jag samman den femte lådan. Tidigare hade jag drivit fram plantor av kummin av sorten ”Polaris” från Nordiska Genbanken och nu började det bli trångt i krukorna. Lådan byggdes som en ram direkt på marken med nedslagna reglar i hörnen. I botten lades tre lager med tidningar. Odlingslådan rymde cirka 300 liter och fylldes upp med tre rullebörar sandblandad lera från Hjärtdammens utgrävning, en bunke med gräsklipp, en rullebör med grovsållad hästgödsel och en rullebör med fin sand. Blandningen vattnades med urin, gödselvatten och en kanna regnvatten. Kummin är en trevlig växt som ger ätliga blad, frön och i detta sammanhang också en ätlig rot. Kummin självsår sig lätt och varje år tittar nya plantor upp som kan få växa vidare där de står eller planteras om till en lämpligare plats.

Nytillverkad låda för kummin och en äldre variant i bakgrunden.

Definition av begrepp
Vad är en rotfrukt? Frågan om rotfrukt kan verka onödig, men vid en närmare betraktelse är det inte helt glasklart. Den allmänna betydelsen kan vara en växt som har en så pass stor rot (pålrot) eller rotknöl(ar) att den anses vara lämplig till föda. Det är inget strikt biologiskt begrepp då sådana växter med ätliga rötter eller rotknölar finns inom olika växtfamiljer.

Lyckad odling av rotpersilja, där roten smakar som något mellan palsternacka och selleri. Blasten fungerar som slätbladig persilja.

Pålrötter
De vanligast förekommande rotfrukterna är dels pålroten och exempel på dessa är morot, palsternacka, rotpersilja och rättika. Dessa växter är inte perenna (fleråriga) utan tvååriga. Första året gror fröet och roten byggs upp och fylls med näring. Under vintern dör växtligheten ovan jord och roten övervintrar. De flesta av våra vanliga tvååriga rotfrukter klarar dock inte av att övervintra i vårt klimat, utan måste förvaras i en jordkällare och sedan planteras ut igen på våren, vid t.ex. frötagning. Andra året kommer växten igång igen, blommar och bildar frö. Roten däremot blir oduglig till föda i detta stadium.

Ett odlat undantag här är svartroten som klarar övervintring. Roten blir däremot inte så smaklig (brukar benämnas träig) utan syftet med att odla svartrot som flerårig är att den producerar blad till sallad. Det är samma sak med många vilt växande växter med ätliga rötter, att ju äldre de är desto svårare blir de att äta. En vild eller odlad pålrot är bäst att skörda det första växtåret sent på hösten då näring finns upplagrad eller tidigt på våren innan övriga växtdelar kommer igång.

Rödlila och vit jordärtskocka.

Rotknölar
Den andra vanliga typen av rotfrukt är de växter som bildar rotknölar av skiftande utformning. Några vanliga är potatis och jordärtskocka. Själva växten är egentligen inte flerårig utan det är de årligen tillkomna rotknölarna som växer upp till nya plantor. Några av växterna har rotknölar som klarar att övervintra i jorden och skulle därför kunna ingå i kategorin perenna och lättförökade. Potatis ligger i gränszonen då den ju skördas helt och hållet för att lagras i jordkällare. Särskild sättpotatis planteras sedan ut igen på våren. Erfarenheten visar dock att vissa potatisar kan övervintra i jorden och därför skulle det vara intressant att pröva med att efter skörd direkt sätta potatis i jorden (precis som med jordärtskocka) och övervintra dem med ett täckande lager av organiskt material.

Perenna rotfrukter
Det är svårt med perenna rotfrukter och det kanske är en självmotsägelse och en omöjlig uppgift. Tas roten bort för att ätas försvinner ju samtidigt växten. Så de växter som kan fungera ska antingen skapa sidorötter, kunna tåla beskärning av sin rot och återplantering, producera fria rotknölar eller vara starkt självförökande så att plantor kan grävas upp och planteras om.
Flera av nedanstående växtförslag är udda och ger ofta väldigt lite skörd i förhållande till arbetsinsats, men det finns några som är värda att pröva och utveckla.
Jag kommer framöver att välja ut 12 stycken för mig intressanta och passande av dessa växter och plantera i de 12 kommande lådorna. Detta kommer att bli roligt och spännande. Kom gärna med synpunkter kring ämnet perenna rotfrukter.

Maskros är en superväxt av sann apokalyptisk karaktär.

De möjliga kandidaterna i bokstavsordning
Bitterkrassing (Lepedium latifolium)
Björnrot (Meum athamanticum)
Blekgul daglilja (Hemerocallis citrina)
Brunröd daglilja (Hemerocallis fulva)
Cikoria (Cichorium intybus)
Daggfunkia (Hosta sieboldiana) Alla namnsorter är ätliga.
Getrams (Polygonatum odoratum)
Hässleklocka (Campanula latifolia)
Japansk bergsyams (Dioscorea japonica)
Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)
Jätterams (Polygonatum x hybridym)
Kinesisk vildyams/Yams (Dioscorea batatas)
Knölklocka (Campanula rapunculoides)
Knölstäkra (Oenanthe pimpinelloides) Sumpväxt.
Knölsyska (Stachys palustris) Fuktig mark.
Knölvial (Lathyrus tuberosus)
Korogi (Stachys affinis) Fungerar på liknande sätt som jordärtskocka.
Kummin (Carum carvi) En tvååring som försår sig själv och är enkel att föröka.
Kärleksört (Sedum telephium)
Lakritsrot (Glycyrrhiza glabra) Buske med långa rötter.
Läkemalva (Althaea officinalis)
Maskros (Taraxacum)
Pepparrot (Armoracia rusticana)
Potatisböna (Apios americana) Kvävefixerande slingerväxt.
Rapunkelklocka (Campanula rapunculus)
Rotsolros (Helianthus strumosus)
Sallatsaralia (Aralia cordata)
Sockerrot (Sium sisarum)
Spansk körvel (Myrrhis odorata)
Stor ormrot (Bistorta officinalis)
Storrams (Polygonatum multiflorum)
Yacon/Peruanskt jordäpple (Polymnia sonchifolia)

Jan Gustafson-Berge

Konservering av must i tvättgryta, 70 grader i 30 minuter

Underbart
Det är underbart att odla.
Det är underbart att skörda.
Det är underbart att konservera.
Det är underbart att laga mat.
Det är underbart att äta.
Det är underbart att gå på toa.
Det är underbart att kompostera.
Livet är helt enkelt underbart.

Att odla egna grönsaker, bär och frukter är spännande. Liksom väderleken är skiftande blir också odlingen och skörden varierande för varje år. Som en anpassningsbar följeslagare kommer sedan bevarandet, konserverandet och förvarandet, som då också blir olika för varje säsong.

Det här året hade sina särskilda egenheter, det var varmt och mycket torrt och vi saknade tillräckligt med vatten till allt som ville växa. Därför blev några sorter av grönsaker mer eller mindre misslyckade (exempelvis lök, potatis och bondböna), medans andra blev oväntat lyckosamma (exempelvis gurka, rödbeta och purjolök). Generellt sett var det ett fantastiskt år för bär och frukt, med undantag för våra päron som inte gav så mycket.

Odlingscirkel med cirka 300 purjolöksplantor satta i vackra fåror.

Här nedan följer en beskrivning, med några utvidgande kommentarer, kring årets konservering, både vad som hanterats och med vilka metoder.

Torkning
Maskrosrötter (till surrogatkaffe), diverse kryddor, vitlöksbulbiller, örtsalt, fröer till utsäde, kokärt, plommon (sviskon), gul och röd lök, chili, vitlök, vintersquash och kokbönor.

Mjölksyrejäsning
Gurka samt olikfärgade morötter i bitar.

Chutney
En specialare som kombinerar socker, syra och kryddor.
Körsbär och rabarber.

Infrysning
Vissa saker fryses bara in tillfälligt medan vi samlar på oss tillräckliga mängder för ett syltkok. Detta gäller i år björnbär, havtorn, blåbär och hallon. Andra saker tycker vi helt enkelt blir bäst i frysen. Detta gäller för en del bladkryddor som persilja och basilika, flädersaft, hela och urkärnade körsbär, plommon både som hela och i halvor, gröna ärtor, björnbär, majskolvar, grönkål/svartkål, spenat och purjo.

Alkohol
I kronologisk ordning har det blivit rabarbervin, körsbärsvin, torrt portvin på tre sorters vinbär, ölsats (Coopers Irish Stout) och cider. Årets experimentvin kallas för ”svartvin” och är ett nytt förösk att göra rödvin, i år på fläderbär, lite aronia, björnbär och mahoniabär.

Hermetisk inkokning
Äpplemust.
Vi pressar egen must och häller på bruna 50 cl. flaskor. Dessa värms sedan i en stor vedeldad kokgryta under cirka 30 minuter i 70 grader.

Inkokning med socker
Körsbärssaft, svartvinbärssaft, körsbärssylt, blåbärssylt, äpplemos, plommonsylt, hallonsylt, havtornssylt och mos av rosenkvitten. Extra roligt i år var att den klättrande minikiwin och kvittenträdet bar frukt så vi kunde göra några små burkar med kiwisylt och några burkar med kvittenmarmelad.

Inkokning med örtsalt
Tomatsås, som är en av våra vardagliga favoriter i matlagningen.

Inläggning med ättika och socker
Ättiksgurka i skivor och inlagd rödbeta i skivor.

Jordkällaren i sin jordskrud.

Förvaring i jordkällare
En del förvaring i jordkällaren är i sig själv konserveringen och detta gäller för äpple, lök och vitlök (periodvis), potatis och sättpotatis, morot, rotpersilja, palsternacka, rödbeta, kålrabbi och purjo. Äpple och potatis ligger fritt i luftiga trälådor. Rotfrukter varvas med torr sand i träfack direkt på golvet eller i trälådor med sand. Purjolök har jag haft svårt att förvara då den gärna vill bli fuktig och slemmig. I år ska jag rensa den noga och förvara den luftigt i en trälåda. Löken hängs upp i flätade knippen eller i nätsäckar under de perioder då det kan bli minusgrader i huset.

Olika konserver i jordkällaren.

Många flaskor och burkar i omlopp
Alla de drycker vi producerat innebär 144 liter dryck buteljerat på cirka 300 stycken flaskor av några olika typer. Sylter, mos och inläggningar konserveras i glasburkar med anpassade storleker som i stort sett varierar mellan 1-5 dl. Antalet burkar som nu huserar i jordkällaren är cirka 200 stycken. Beroende av årstid är koncentrationen av fyllda eller tömda förvaringskärl varierande vid de olika flödesstationerna. Just nu är nog den period då jordkällaren har den högsta koncentrationen.

Nedre avdelningen för flaskor.

Burkar och flaskor vandrar runt i ett ständigt pågående kretslopp mellan jordkällare, kök, disk och förvaringsplats för de tomma kärlen. Beståndet anpassas och förbättras hela tiden för att passa vår odling och vårt hushåll. Grunden till vårt sortiment är återbrukade burkar och flaskor från produkter vi köpt genom åren. Men i takt med att vi producerar mer och mer av våra livsmedel minskar inflödet av framförallt burkar. Varje år försvinner också några kärl i form av gåvor till vänner. Vi har därför kompletterat med nya glasburkar med den volym vi mest behöver. Likaså kan nya lock behöva inköpas. Dessa produkter köper vi av Töreboda Biredskap som har ett stort och fint sortiment av burkar och lock.

På den här bloggen har jag skrivit flera texter om konserveringens teori och praktik:
Anpassad konservering av livsmedel.
Konserveringens förädlande konst.
Konservering av livsmedel: teori och metod.

Jan Gustafson-Berge

Psalmbok tryckt 1787.

Förhistoria med en talande röst
Under senvintern 2016, första veckan i februari månad, satt jag på mitt lantställe Lövudden och lagade en läderväska som skulle bli en present till min dotters pojkvän. Lagningsarbetet och sömnaden utfördes som ett handarbete med hjälp av syl, två nålar och lintråd. Detta tysta, långsamma och repetitiva arbete födde som vanligt tankar och jag försjönk i dessa medan eldens flammor sakta dansade i braskaminen och vintermörkret omslöt huset. Tiden verkade stå stilla, eller snarare så rörde den sig ”bakåt” eller varför inte sidledes eller i vilken riktning som helst.

Plötsligt ljöd en stark röst i rummet och uttalade ett enda stort ord: BOKBINDERI! Budskapet var verkligen övertydligt och det var bara att lyda och följa. Jag hade under många år tänkt börja med bokbinderi, men aldrig förmått komma längre än till själva tanken. Jag visste sedan tidigare att det fanns en förening för amatörbokbindare i Linköping (www.bokbindning.se) och ett mejl senare hade jag en plats i en pågående studiecirkel.

Det var verkligen kul att få börja lära sig bokbinderiets konst och mitt vilande intresse för böcker och papperstillverkning flammade upp på nytt. Alldeles särskilt blev jag intresserad av riktigt gamla böcker och hur de tillverkades och producerades, både handskrivna, illuminerade och tryckta böcker.

Tankekarta över projektets delar.

Ett utvidgat projekt tar form
Ark läggs till ark, bokstav efter bokstav skapar en större kontex.
Jag har nu deltagit i två terminers kursverksamhet och ett mer omfattande projekt har utvecklats kring bokbinderiet. Hantverket att tillverka böcker har kopplingar till flera andra delar och hantverk. Det är tillverkningen av de råvaror och arbetsmaterial som behövs till en bok, såsom papper, papp, omslagsmaterial, lim, skinn, lintråd osv. Det är också de redskap och verktyg som behövs samt den utrustning för övrigt som underlättar arbetet. En mycket essentiell komponent är själva innehållet i boken, dvs. text och illustrationer. Till bokbinderiet anknyter också flera andra hantverk, vilket kan vara textil i form av tillverkning av kapitälband, förgyllningsarbete, trä och metall för tillverkning av redskap och utrustning, skinnarbete med skinnband samt papperstillverkning.

Egentillverkat papper av massa från äldre böcker.

Projekt BOK och PAPPER
Jag kommer att framöver arbeta med de olika komponenterna som ingår i projektet och skriva texter om detta arbete efterhand. Bokbinderi är ett mycket passande arbete för vinterperioden, då mera tid ägnas åt inomhusvistelse.

Ett japansk papper till pärmomslag.

Bokbinderi: Klassiskt, vedertaget, historiskt och konstnärligt bokbinderi innebärande studier, renovering av trasiga böcker samt tillverkning av helt egna böcker.
Kompletterande hantverk: Praktisera de hantverk jag redan kan och utveckla nya färdigheter inom papperstillverkning, finare skinnarbeten, illuminering och förgyllning.
Papperstillverkning: Detta är något jag arbetat med tidigare och nu tagit upp till ytan av kypen igen. Min utrustning har förbättrats och jag arbetar med olika satser för att utveckla min kunskap inom detta område. Syftet är att faktiskt tillverka papper och papp som kan användas i tillverkning och lagning av böcker. Men tanken är också att arbeta mera konstnärligt med papperstillverkning.
Text och bild: Skrivande av egna texter och eget bildskapande ingår i projektet. Gamla texter samlas och binds in till böcker av dokumentär karaktär. Nya texter, både faktamässiga och skönlitterära, utarbetas och tar plats mellan nya bokpärmar.
Konst: Allestädes närvarande och mer eller mindre genomsyrande de olika delarna, men också som den mest tongivande kraften i ett särskilt arbete.

Bokbinderi är att hantverk som på flera plan arbetar i kontrast och protest mot många av tidens trista och tråkiga tecken. Hantverk som motstånd och personlig utveckling.

Jan Gustafson-Berge

Två världar möts: naturens och stadens flora.

En del av mitt större konstprojekt som heter ”BOK och PAPPER”, vilket startade i slutet av 2016, innebär också att arbeta med text på några olika sätt. Ett sådant textarbete är ÅRSDIKT 2017, som kommer att växa fram på SIDAN med samma namn. Tanken är att varje dag under året samla in ett eller flera ord som formar en diktsekvens för den aktuella dagen. En veckas samlade sekvenser blir en del av en större diktcykel som rör sig genom hela året. Sekvenserna ordnas i strikt kronologisk ordning.

Olika ingångar
Ord och meningar kan formas utifrån olika attityder och inställningar. Det kan vara observation, reflektion, upplevelse, vision, notering, destillering, påstående, analys, åsikt, bedömning, kritik, fördom, studie, reaktion, fundering…

För att träna mig i detta poetiska förhållningssätt försätter jag mig numera stundtals i olika tillstånd av tankeverksamhet i samband med resor, rörelse i stadsmiljö, vistelse i naturen eller bland andra människor. En slags förstudie och föraning om vad det kan bli.

ÅRSDIKT: Förstudie
(27/10 2016)
Markeringskäppar och spraymålade linjer på åkerfälten.
Det urbana expanderar och breder ut sig.
Generationers möda täcks av stadens hårda hinna.

Folkets genväg i det tvåplaniga rondellsystemet.
En jordig stig i det urbana landskapet.
Minner om kroppens ursprungliga rörelsemönster.

Ohälsobad i rännstenen.

(17/11 2016)
Cigarettfimpar, godispapper, snuspåsar, kapsyler, plastpåsar, tuggummi, engångsmuggar, aluminiumburkar, gratistidningar, hundbajs och glasflaskor.
Stadens marktäckande flora och fauna.
I staden blir naturen till avfall.

Apokalypsens fyra ryttare.
Den ekologiska katastrofen.
Det ekonomiska sammanbrottet.
Det politiska genomförandet.
Den sociala sönderdelningen.

(28-30/11 2016)
Avatar, avbildning, dokusåpa, ersättning, fejk, föreställning, förfalskning, hologram, illusion, inbillning, interface, kopia, kosmetika, kuliss, laminat, patinering, plagiat, profil, projektion, på låtsas, representation, scenografi, skenbild, styling, substitut, surrogat, syntetisering och virtual reality.

(30/11 2016)
Att vara i sina egna tankar.
Forma sina egna föreställningar.
Minnas sin mening.
Vattna det inre växandet och livet.
Se morgonsolen höja sig lysande orange över horisonten genom en smutsig ruta på buss 30.

Inte låta sig svämmas över av mediaflodens gråa slam.
Inte låta sig impregneras av våldsamhetens giftiga vätska.
Inte låta sig tyngas ner av Babylons barlast.

(17/12 2016)
Går tiden från dig eller kommer den till dig, som en gåva att göra något av.

(22/12 2016)
”Det finns inget skäl att förneka att dessa fotografier är vackra på ett sätt som deras motiv inte alltid är.” (Ur boken ”Vi som bor här” av Jonas Bendiksen).

Jan Gustafson-Berge

Arbetsplats och verkstad i bostaden med antikvariat, kontor, bokbinderi och allmän verkstadsplats.

Hantverkets karaktär
Varje hantverk har sin karaktär och sina inneboende egenskaper.
Bokbinderi är i de allra flesta moment ett mycket tyst, snällt och stillsamt hantverk. För den som inte har anledning att oroas av att behöva få in pengar är det påtagligt meditativt och avslappnande. Hantverket behöver inte hantera farliga ämnen, dammar inte eller förser luften med ohälsosamma gaser. Dess avfall består av makulatur (papper) som brukas vid limning, rester av papper och papp, små skinnbitar och snörstumpar. I vasken sköljs penslar och ganska harmlösa limrester åker ut i avloppet.

Till dess nackdel kan föras behov av utrymme för eventuella maskiner och ytor för lagring av arbetsmaterial och pågående arbeten som ständigt ska ligga i lätt eller hård press. Ofta behöver hantverkaren ha igång flera projekt samtidigt, för att inte behöva vänta sysslolös när en pågående bok sitter i pressen. En fin lösning på plats- och maskinbehov är att ordna en mindre arbetsplats hemma i bostaden och samtidigt vara medlem i en förening för amatörbokbindare, där det finns tillgång på maskiner och specialutrustning.

Del av skärmatta.

Utrustning: redskap, verktyg och hjälpmedel
Den grundläggande utrustningen för att kunna utöva bokbinderi är ganska enkel. För den som redan håller på med något annat hantverk kanske det redan finns saker som kan dubbelanvändas. En hel del kan tillverkas på egen hand och resten inköpas hos några internetbaserade butiker.

Kniv, falsben, bambutandborste, liten hammare, trekantig fil, passare, penslar, såg och saxar.

Grundläggande utrustning
Bokbinderikniv: Med beprövad form och tunt blad. Skär bort gammal tråd och skrapar gammalt lim. Kan slipas fram ur en köpt hushållskniv med bra stål.
Falsben: Ett knivbladsliknade redskap av ben som jämnar till, stryker och formar, både papper och skinn. En trätandborste som modifieras kan också tjäna väl.
Falshammare eller falsjärn: Specialverktyg som rundar bokryggen och formar falsar. Kan ersättas med en vanlig hammare.
Trekantig fil: En fil med fina grader som filar upp spår i bokryggen för bindgarn.
Stickpassare: Används för att ta ut naturliga mått och markera mått med.
Penslar: Några olika storlekar för varierande typer av limningar. Två burkar kompletterar, en för att ha vatten i och en för att ställa torra penslar i.
Såg: En såg med fina tänder av typen ryggsåg eller bågfil för att såga upp spår i bokens rygg där bindgarnet ska fästas.
Sax: Det kan behövas en större sax och en mindre med smala och spetsiga skär. Det finns en särskild sorts bokbinderisax, men den är dyr. Viktigt är att saxar och även övriga eggverktyg är mycket vassa. Det klipps inte så himla mycket i bokbinderi, utan den vanligaste metoden är att skära med en kniv.

Lösryggsformare, stållinjal, vinkelhake, skärknivar, skalpell, uppskavningsbleck, brynen, sylar, sandpapper, nålar, tvättklämmor och blyertspenna.

Stållinjal: Linjaler av metall och i olika längder med tydlig måttskala.
Vinkelhake: Gärna i metall och platt. Används vid uttagning av vinkelräta mått och tillskärning av papper och papp.
Uppskavningsbleck: Ett specialredskap för hantverket som brukas till uppfransning av bindgarnens ändar. Kan enkelt tillverkas på egen hand av en liten bit mässingsplåt, 0,5-1 mm. tjock.
Tång: En räfflad rundtång eller platt tång för att kunna dra i saker som bindgarn eller nålar.
Skärkniv: Tillhör ett av de mest använda verktygen, så köp en av bra kvalitet och bryt ofta fram nya vassa eggar på skärbladet. En stor och en liten kan behövas.
Syl: Med ganska smal spets som sticker hål i läggen innan häftning. Detta verktyg tillverkas enkelt själv med ett träskaft av björk, ek eller bok samt en slipad spets av en stålsticka eller en cykeleker.
Bryne och sandpapper: Bryne slipar dina eggverktyg och sandpapper formar kanter och ytor på ditt pågående arbete.
Hörnslagningsjärn: Eller även kallad hörnmall hjälper till med att mäta ut storleken på hörn vid tillverkning av bokband med hörn av klot eller skinn. Kan tillverkas på egen hand av mässingsplåt enligt ovan.
Nålar och bivax: Några olika storlekar för häftning med lintråd och annat sömnadsarbete. Med bivaxet vaxas lintråden så att den blir glattare och därmed glider lättare och inte fastnar lika mycket under häftningen.
Blyertspenna och suddigummi:För markering och suddning av vissa föroreningar på en bok.
Lösryggsformare: Ett redskap som formar lösryggen. Tillverkas enkelt av en rundstav och en bit brunt kraftpapper.
Makulatur och mellanlägg: Vid limningen går det åt stora mängder makulatur dvs. papper som är kasserat eller inte kostar så mycket (exempelvis dagstidningar eller kopieringspapper med tryck på ena sidan). Vid pressning behövs mellanlägg som inte fastnar i lim eller klister som eventuellt tränger ut. Det finns ett särskilt papper för detta som heter pergamyn, men det går bra med plast av den typ som finns i lite tjockare plastfickor. Plastomslagen till DVD-filmer har en fin plast runt kasetten som fungerar mycket bra.
Övrigt: Kan vara lite småsaker som hjälper till här och var, som exempelvis korkar att sticka vassa spetsar i som skydd, häftstift och knappnålar, tvättklämmor m.m.

En liten träpress med metallskruv jag köpt på en loppis för 40 kronor.

Skärmatta: Underlag för skärarbeten. En grön skärmatta av ”läkande” plast var mitt första inköp och det ångrar jag inte en sekund.
Handpress: Många moment inom bokbinderiet kräver pressning för att avslutas. Det allra bästa är en en bastant metall- eller träpress med gängad presskruv, vilka är dyra och svåra att få tag på. Skruvtvingar och ett par rejäla pressplattor kan duga som ersättning. En egen press kan också tillverkas där en mindre domkraft ordnar trycket.
Pressbrädor och tyngder: Ofta ska arbetet befinna sig under lättare eller kraftigare press. Det behövs många pressplattor som ofta uppträder parvis. Vanliga storlekar är drygt de två pappersformaten A5 och A4. Mina pressplattor har måtten 24×18 cm. och 32×25 cm. För lättare pressning behövs det tyngder att lägga ovanpå plattorna. Det kan vara metallbitar, gamla strykjärn eller tegelstenar.
Häftlåda: När läggen i en bok sätts samman till ett bokblock genom att sys samman med lintråd och bindgarn kallas det för att häfta. Detta moment görs i en häftlåda som ganska enkelt kan tillverkas av egen kraft.
Limpanna: Arbetar du med djurlim så behöver det smältas i ett vattenbad. Det behövs en gryta där det varma vattnet befinner sig och ett kärl av glas eller metall där limmet finns.
Skärmaskin: Underlättar tillskärningsarbetet, särskilt om många pappers- eller pappark i samma format ska skäras till. Kvalitén ska vara bra och då kostar en sådan ganska mycket.

Egentillverkad häftlåda modell större.

En kommande text kommer att behandla lim och klister, tråd och garn, papper och papp, skinn och textila material i bokbinderiarbetet.

Litteratur och litteraturstudier
Som alltid när ett projekt startas plöjer jag först det lokala bibliotekets hyllor på intressant litteratur. Detta första studium leder sedan vidare till ytterligare litteratur som får beställas från andra bibliotek eller eftersökas på nätantikvariat. De böcker som befinns vara av extra stort intresse köper jag in till det egna biblioteket. Övriga böcker blir kvar i minnet och som spridda anteckningar från genomläsningen.
Listan nedan innehåller böcker som behandlar hela mitt projekt ”Bok och Papper” och de handlar om papperstillverkning, bokens historia, skrift, tryckeriteknik, bokbinderi, bokkonservering, papperskonst osv.

En bok om gamla handskrivna böcker och exempel på anteckningar efter bokstudier.

Kerstin Abukhanfusa, Stympade böcker, Riksarkivet 2004
Kerstin Abukhanfusa, En liten bok om boken, Stockholms Medeltidsmuseum 2004
Thomas Baagöe, Skrift Tryck Band, Röhsska Konstslöjdmuseet 1980
William Barkell, Från papyrusrulle till partiband, Sällskapet Bokvännerna 1950
William Barkell, Böckers vård och renovering, Bokvännerna 1968
Margareta Boas, Kråkfötter kan bli skönskrift, Sandkvie Konsthantverk HB 1996
Barbara Bunke, Barbaras böcker, Byggförlaget 2005
Mats Christofferson, Boksamlaren, Bokförlaget Spektra 1991
Britta Cronwall, ABC i bokvård, Bibliotekstjänst 1973
Svend Dahl, Bokens historia
Sven Dahls, Bibliotekshandbok I, 1924
Björn Dal och Per S. Ridderstad, Svenska bokband, Bokbindarmästareföreningen 1996
Arthur W. Johnson, Bokbinderi som hobby
Per-eric Lindahl, Att samla böcker
Leif Malmgren, Tidskriften Ark, Malmgrens Bokförlag 1997-99
Olle Nessle, Om konsten att binda böcker, LTs förlag 1988
Jan-Olov Nyström, Marmoreringsboken, Ordfronts förlag 1987
Jan-Olov Nyström, Pappslöjdsboken, Ordfronts förlag 1992
John Man, Gutenberg, Ordfront 2004
Bo Rudin, Pappersmakeri, Rudins 1995

Inköpsställen
http://www.bokbinderimaterial.se/
http://www.djurabok.se/

Jan Gustafson-Berge

Urtagna squash och pumpor: ett återfödelsens vackra stilleben.

Självförsörjning och resiliens
Orsakerna till egen frötagning och förökning av växter kan vara många. Det är absolut intressant och roligt. Om ens odling är omfattande kan skälet vara ekonomiskt, då det kan kosta över 1000 kronor per år att köpa alla fröer och sättor. För den som är intresserad av äldre sorter, lantsorter och ovanliga växter är alternativet ofta att få frön eller plantor av andra odlare och därefter uppföröka växten på egen hand. Det kan också handla om viljan att bli självförsörjande i flera led och på ett djupare plan, från början till slutet i odlingscykeln. Att ha sin frölåda full med friska frön ger också en ökad resiliens om möjligheten att få tag på frö skulle minska eller försvinna. Om flera samlar frö tillsammans ger det både ökade möjligheter till en bra fröodling och ökad resiliens för hela gruppen.

Min kunskapsväg
Att samla eget frö är både lätt och svårt. Finns inga krav på garanterad sortäkthet så är det enklare, annars blir det svårare för en hel del växter. Det som är viktigt är att känna till hur pollineringen går till för respektive växt. Jag kommer inte att i detalj beskriva hur det går till att odla och samla frö av alla arter på ett professionellt sätt, för där är jag inte i nuläget. Det är bättre att sätta igång direkt, göra en del misstag, studera och lära sig mera och utvecklas efter hand, än att vänta på att en fullständig kunskap ska uppenbara sig (vilket den ju inte gör eftersom den är resultatet av den första vägens praktiska metod). För en ökad fördjupning i ämnet hänvisas till nedanstående litteratur och föreningar.

Den välfyllda frökistan är skön att skåda.

Min kunskapsväg bygger på att gå från det lätta till det svåra. Att lyckas med det lätta ger kunskap och kraft att fortsätta mot större utmaningar. Det är många moment inblandande i odling och tagning av frö och den börjar redan vid själva planeringen av odlingssäsongen genom val av arter och sorter, deras mängd och placering i trädgård eller på andra odlingsytor. Sedan ska de plantor väljas ut vilka ska ge frö och skyddas extra väl både från hungriga människor och djur. Fröna ska samlas in vid optimal tidpunkt, bearbetas, märkas och förvaras på ett bra sätt. Vad gäller tvååriga växter ska själva roten skördas första året och förvaras över vintern för att sedan planteras ut till nästa vår för att då gå i frö. Det behövs inte tas frön från alla sorter varje år, då en frötagning ger mycket frö och kan räcka några år, tills grobarheten sjunker eller det börjar ta slut. Det känns svårt och krångligt i början med frötagning men sedan blir det integrerat och en del av det vanliga görandet över årstidernas gång i odlingen. Jag har som mål att lära mig hela processen för 1-2 olika arter varje år.

Frötagning under 2016 (eller tidigare)
Jag kommer här att förteckna vilka växter jag tar frö från och även beskriva något kring mina metoder. Växter som förökas med andra metoder än frötagning beskrivs inte här. Andra sätt att föröka sina växter på är delning, sidolökar, självsådda plantor, sticklingar och ympning. Som frö räknas även här det jag kallar sättor vilket kan vara sättlökar, bulbiller och rotknölar av olika slag. Frö från säd och liknande inom jordbruket brukar kallas utsäde. Boken från Sesam beskriver växterna artspecifikt från ”Beta till Ärta” och Runåbergs bok förtecknar växterna i ordning efter växtfamiljerna. Jag väljer här det senare och redovisar sedan delvis vilka arter och sorter jag arbetar med. Bra att känna till är att växterna är indelade hierarkiskt och överst kommer familjen, därefter släktet, sedan arten och till sist sorten.

Flockblommiga Apiaceae
En stor familj med många arter av rotfrukter och kryddväxter. De är korspollinerande med hjälp av insekter. Vid fröodling måste olika sorter inom samma art växa ordentligt skilda från varandra. De tvååriga växter som inte klarar av att övervintra på friland, skördas och förvaras i jordkällare. På våren planteras de ut igen och går då i frö senare under året.

Självsådd kummin i odlingslåda.

Jag har inte medvetet börjat med rotfrukterna än, förutom de som klarar av att stå ute under vintern. Det gäller ju att först lyckas med själva odlingen av rotfrukter för att kunna spara minst 10 stycken fina exemplar av varje sort. Jag hade några palsternackor som hade blivit kvarlämnade i en odlingsbädd. När de började växa igen på våren därpå fick de stå kvar och ge frö, vilket samlades in och såddes under 2016.
Dill och persilja är enkla. Persilja frösår sig ofta själv dessutom.
Kummin kan övervintra och andra året tas frö både till ny sådd och till krydda.

Drivning av majsplantor.

Gräsväxter Poaceae
De är både själv- och korspollinerande med hjälp av framförallt vinden. Vid fröodling måste olika sorter växa 500-1000 meter från varandra för att undvika korsningar.

Majs är en härlig växt med ett starkt och frodigt växtsätt. De ska växa i grupp med cirka 50 plantor för att pollineringen ska bli bra. Högst upp på plantan sitter hanblommorna med sitt pollen och längst ut på det som ska bli majskolven finns mängder av strån, som är som små slangar där ett pollenkorn förs ned och befruktar ett honämne som sedan blir ett majskorn på kolven. I ett tidigt skede markerar jag några majskolvar som ser extra fina ut med ett rött band. Dessa kolvar får sedan mogna ut ordentligt innan de plockas in för torkning. Jag samarbetar med min granne tvärs över sjön kring majsen så han får ibland odla en annan sorts majs, än vad jag har hos mig, så att jag får förnyat utsäde till den sorten.

Sorten ”Painted Mountain” är en rolig och vacker majs då den har korn med olika färger på samma kolv. Ett sätt att träna selektering och förädling är att separatodla korn med samma färg och se hur andelen färgade korn fördelar sig kommande år.

Odlingscirklar med frilandsgurka och squash.

Gurkfamiljen Cucurbitaceae
Dessa växter är korsbefruktande inom samma art och pollen sprids med insekter. Sorter inom samma art måste därför hållas åtskilda med minst 500 meter. I en fröodling går det att ha en sort av sommarsquash/pumpa (Cucurbita pepo), en av vintersquash (Cucurbita maxima) och en sort av squash (Cucurbita moschata) utan att riskera korsbefruktning.

Jag väljer ut några frukter som markeras med pinnar och färgade snören. Dessa frukter får mogna ut ordentligt tills de nästan börjar ruttna innan de skärs upp och fröna skrapas ur med en sked. De stora fröna behöver sedan sköljas innan de läggs att torka. Jag lägger ut de blöta fröna på att A4-papper där sort och övrig information finns nedskrivet längst upp. När fröna torkat sitter de fast på pappersarket och kan stoppas i en plastficka, vilken i sin tur kan sättas in i en pärm som förvaras mörkt och svalt. Jag förfar på samma vis med mina växthusgurkor och frilandsgurkor.

Fröpärmen och ett uppslag med två sorters squash. Pärmen förvaras mörkt, torrt och svalt.

Om inte sortäkta fröodling är målet kan det vara kul och intressant att experimentera lite. Under 2016 fick jag en squash som verkar vara en korsning mellan två sorter varav den ena var sorten ”Black Beauty” och den andra en okänd sort jag fått av en vän, som jag kallat för ”Bowlingklot” då frukterna hade samma form och storlek som ett sådant. Resultatet blev formmässigt ett mellanting med ett ljusgrönt fruktkött och ett hårdare skal. Den smakade bra och hade längre hållbarhet än vanlig squash, så den är klart odlingsvärd.

Rödlila och vit jordärtskocka.

Korgblommiga Asteraceae
En jättefamilj med medlemmar som spänner över örter till träd. De flesta är ettåriga och i grunden självbefruktande så risken för korsbefruktning är liten i normala fall, men flera arter behöver hjälp av insekter också. För att säkert slippa korsbefruktning bör avståndet mellan sorter vara några hundra meter.

Till den här familjen hör arter som sallat, cikoria, kronärtskocka, haverrot och svartrot. Jag brukar ta frö från haverrot och svartrot men har inte börjat med sallat än.

Till denna familj hör också jordärtskocka och rotsolros. Jag har några olika sorter och de förökas som potatis med sättor. Jag odlar sorterna åtskilda och gör en skörd tidigt på våren, när tjälen gått ur jorden, då alla knölarna tas upp. Jorden förbättras med ny näring och ett antal fina och sorttypiska sättor åker ner i jorden igen.

Grönkål i blomning.

Korsblommiga Brassicaceae
En familj med drygt 3000 arter, där framförallt kålväxterna kommer till bruk i trädgårdsodlingen. Dessa växter är korsbefruktande och pollineringen sköts av insekter, oftast bin. För att hålla en sort ren behövs minst 500 meters avstånd mellan odlingarna.

De enda kålväxter jag tagit frön från hittills är rädisa, rucola och övervintrande grönkål. De kålväxter som inte kan övervintras på friland måste tas upp till förvaring i jordkällare och återutplanteras till våren, med minst 10 fina exemplar av aktuell sort.

Sättlökar av vitlök (sorten Gusum) och dess bulbiller.

Lökväxter Alliaceae
De flesta av arterna är perenna och klarar övervintring och förökning själva på ett bra sätt. Flera av de perenna lökväxterna kan även förökas genom delning, uppgrävning av sidolökar, sättning av luftlökar eller bulbiller samt genom fröspridning.

Att fröodla gul och röd lök samt purjo är lite besvärligt. Perfekta exemplar ska kunna förvaras över vintern inför utplantering till våren och sedan behöver fröna drivas i förväg för att det ska hinna utvecklas stora lökar kommande år. Jag gör ett försök med purjo i år genom att några exemplar får stå kvar ute i sin odlingsbädd, väl isolerade med löv. Överlever de kommer en blomstängel att skjuta upp till våren där sedan fröna utvecklas.

Några lökväxter går att föröka genom att de bildar klyftor eller knippen av smålökar, vilka kan torkas och förvaras mörkt, torrt och svalt över vintern för utsättning tidigt på våren. Detta gäller för vitlök, charlottenlök och potatislök. Jag har igång eget utsäde av vitlök och odlar cirka 400 vitlökar varje år, varav nästan 100 stycken behövs för att få fina sättklyftor till kommande år. Jag vill göra likadant med charlottenlök och potatislök. När sättor används till förökning finns ingen risk för ”korspollinering” utan sättan ger samma sort.

En rikgivande målla.

Mållväxter Chenopodiaceae
En mindre familj med cirka 1500 arter, varav de flesta är vilda arter och några brukas som grönsaksväxter exempelvis betor, mangold, målla och spenat. Pollinering sker med vinden och för att få rent frö vid fröodling behöver avståndet mellan olika sorter vara minst 1000 meter.

Mangold kan ibland övervintra utomhus, annars behöver den tas upp och jordslås i jordkällare och betor av olika slag förvaras i jordkällare för utplantering till våren. I år har jag mangold som står kvar utomhus och rödbetor i jordkällaren så det kan vara dags att pröva med fröodling av åtminstone rödbetorna. Olika sorters mållor finns frekvent i min trädgård och jag låter de självså sig. Jag tar också frö från grön och röd trädgårdsmålla för att kunna ge bort eller sprida på nya ställen.

Tomatens variation i färg och form är enorm.

Potatisfamiljen Solanaceae
I den här familjen finns inte bara potatis utan också paprika, chili, tomat, gyllenbär och aubergine. De är självbefruktande, men insekter kan ibland föra samman olika sorters anlag, så vid ren fröodling bör sorterna skiljas åt med några hundra meter.

Potatis är enkelt då den förökas med sättor. När en potatissort slutskördats väljer jag ut fina och sorttypiska potatisar av drygt det antal jag vill sätta ut kommande år. Sättorna förvaras i låga pappkartonger i jordkällaren, väl märkta med sortens namn.

Multifunktionell torkställning ovanför vedspisen.

Vad gäller chili, paprika och tomat väljer jag tidigt under växandet ut fina frukter och klasar som märks med färgade band. Frukterna får mogna ut ordentligt. Tomaterna kan ligga på tallrikar ute under tak tills de faller ihop varefter fröna skrapas ur med tesked eller en platt träpinne. Sedan sköljs de, rensas och läggs att torka på pappersark enligt samma metod som gurka och squash ovan. Chili och paprika har lättåtkomliga och ”torra” frön. Där låter jag frukterna ligga och torka inomhus och när fröna sedan plockas ut går fruktköttet att använda i matlagningen.

Alla frön låter jag eftertorka på ollor som hänger ovanför vedspisen i små eller större tråg eller lådor av kartong, innan de förpackas i väl märkta påsar med sortnamn, årtal och övrig viktig beskrivning av fröet/växten.

Olika mognads- och skördefaser för ärtor.

Ärtfamiljen Fabaceae
En mycket stor familj med nästan 20 000 arter, varav de viktigaste kulturväxterna är bönor, ärtor, linser, klöver och jordnöt. Ärtväxter har en fin egenskap genom att de i samarbete med mykorrhitza-svampar kan binda luftens kväve ner i jorden. Självbefruktning är det som gäller här och risken för korsningar är liten.

De här växterna är enkla och bra att börja med för en nybörjare. Jag har förenklat min ärt- och bönodling genom bara ha några stycken varierande klättrande/höga sorter. Jag har en mix av två sockerärtor och fyra sorters märgärt vilket gör att skörden sprids ut över en längre period. Vid slutskörden väljer jag ut sorttypiska exemplar som läggs på tork i kartonger med låga kanter. När de är torra spritas ärtorna ut, sorteras en gång till, får torka lite till och packas sedan i väl märkta papperspåsar.

Kummin, chili och koriander på tork.

Jag förfar på ett liknande sätt med mina två sorters störbönor. Bönorna högst upp på trästörarna får sitta kvar längst och även bönor längre ned som blivit för stora för att plockas och kokas till mat. När jag spritade fram bönorna i år dök det plötsligt upp 1-3 stycken mörkt lila eller svarta bönor i några baljor tillsammans med de vanliga ljust gröna störbrytbönorna. Jag tog särskilt undan dessa bönor och la i en egen fröpåse för att odla upp dem nästa år. Det kan vara av värde att vara observant på sortförändringar bland frömaterialet. Ibland ska de rensas bort, men ibland kan det vara kul att odla upp det annorlunda fröet och kanske få en ny sort som är trevlig.

Sortering av bondbönor till utsäde, kokbönor och spritade bönor att frysa in eller äta som de är.

Bondbönor har jag odlat länge med eget frö från en gammal sort från Östergötland. Förfaringssättet är detsamma som för störbönorna. Även här har jag noterat att fröna (bönorna) är lite olika. Detta är vanligt förekommande bland lantsorter och är en positiv genvariation inom sorten. Det finns några som är gröna, några är nästan vita, andra små eller väldigt stora. Som ett experiment har jag separerat ut några olika varianter för att odla på dem och se om andelen med utsädets egenskaper tenderar att öka. En slags förädlingsverksamhet i all stillsamhet.

Fortsatt vandring på kunskapsvägen
Det är roligt och meningsfullt att hålla på med fröodling. Genomgången ovan visar tydligt vilken väg som gäller för mig framöver. Det är rotfrukter, kålväxter och några lökar som är kommande grupper av grönsaker vilka jag behöver lära mig att processa för frötagning.

Två mycket bra böcker om fröer, fröodling och frötagning.

Organisationer och böcker
Ett utmärkt sätt att erhålla kunskap och få tag på frö och utsäde är att bli medlem i en förening som arbetar med sådana frågor. Då kopplar du dig till ett nätverk med intresserade och kunniga personer som det går att ha utbyte med. Försök också få till ett samarbete med några grannar och vänner i ditt lokala område, det blir till ömsesidig nytta och glädje.
I böckerna nedan finns mycket information om odling av frö, frötagning, sorter, historia och metoder.

http://www.foreningensesam.se/
http://www.allkorn.se/
Fröuppropet

Bengt Sommarin (red.), Frö för Framtiden, Småskalig odling av köksväxtfrö, Föreningen Sesam 2014.
Johnny Andreasson, Runåbergs Fröer, Grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar, Natur & Kultur 2013.
Nygårds och Wiking Leino, Klint Karins kålrot och mor Kristins böna, Om fröuppropets kulturarv, POM/SLU 2013.

Jan Gustafson-Berge

Bostadshuset med sina två spaljerade päronträd mot söderväggen.

Kursprogram för 2017
Nu är årets gratiskurser planerade och erbjuds härmed.
Mer information om kurserna finns här.

Maj (6/5): Ätliga vilda växter och tidiga perenna grönsaker.
Information om och insamling av ätliga vilda växter och odlade perenna grönsaksväxter. Matlagning och tillverkning av örtsalt.

Juni (3/6): Ekologisk odling med lite permakultur.
Föredrag och bildvisning kring den ekologiska odlingens grunder från sådd till skörd. Guidad tur genom Lövuddens odlingslandskap. Praktiskt arbete bland Lövuddens odlingsbäddar, växthus och odlingscirklar.

Augusti (26/8): Permakultur med designteori och praktisk tillämpning.
Föredrag och bildvisning om permakulturens grunder. Arbete med några av de pågående designprojekten på Lövudden, såsom dammar, skogsträdgård, polykultur och perenna växter.

Augusti (27/8): Konservering av livsmedel.
Föredrag och bildvisning om olika konserveringsmetoder samt praktiskt arbete med önskade metoder, som kan vara torkning, inläggning, inkokning och mjölksyrejäsning.

September (30/9): Äpplemustning och cidertillverkning.
Vi pressar must av de äpplen som finns tillhands och lär oss även att göra cider.

Oktober (28/10): Träd och buskar med skogsträdgård, polykultur, landskapsvård och småskaligt skogsbruk.
Föredrag och bildvisning. Guidad tur och praktiskt arbete med röjning, beskärning och övrigt arbete i landskapet kring Lövudden.

Jan Gustafson-Berge

Sociala nätverk är bra krisberedskap.

Jag har tidigare skrivit en hel del texter här på bloggen om krisberedskap, överlevnad och resiliens. Det har varit en principiell om ÖVERLEVNAD, en om Överlevnad: Naturen, en Överlevnad: Fritidshuset, en angående Överlevnad: Bostaden i staden samt en om Beredskapspackning. Jag har generellt och i normala fall en hög nivå av beredskap för många olika kriser, men det är lätt att stanna i sin utveckling och slå sig till ro i sköna fåtöljen. Därför hälsade jag upptäckten av ”Preppers University” och deras årskalender med stor glädje och nyfikenhet.

Jag kommer under året att följa deras kalender, översätta deras förslag på åtgärder till svenska och redogöra för mina egna vidtagna åtgärder vad gäller att lära mig, att göra och att köpa. En sammanfattande text publiceras månadsvis i slutet av aktuell månad.

Den här första texten innehåller en dikt som publicerats som en del av en pågående Årsdikt för 2017. Den sammanfattar de flesta av de kriser som kan drabba oss människor och som det är lönt att bygga upp en beredskap inför.

(14/1 2017)
Personliga kriser
Fysisk och psykisk utmattning eller sjukdom
Anhörigs lidande, sjukdom eller död
Försämrad ekonomi
Arbetslöshet

Samhällets infrastruktur
Myndighetskollaps
Strömavbrott
Internet ur funktion
Brist på information och kommunikation
Vattenbrist eller förorenat vatten
Ingen mat i affärerna
Ransonering av drivmedel
Betalningssystem ur funktion
Hat, hot, våld, diskriminering, förföljelse och rasism
Kriminalitet
Korruption och utnyttjande
Olyckor med kemiska ämnen och radioaktivitet

Naturkatastrofer
Effekter av klimatförändring
Översvämning och tsunami
Storm och orkan
Ras och jordbävning
Brand och eldsvåda
Allmän miljöförstöring

Smittsam sjukdom och pandemi
Multiresistena bakterier
Global ekonomisk kollaps
Stora folkförflyttningar
Inbördeskrig och statskrig
Terrorism
Kärnvapenkrig
Ekologisk kollaps

Resiliens
Krisberedskap
Har du förståelse
Är du förberedd
Har du kunskap, utrustning och nätverk

… _ _ _ …
112
Triangel
Skarpt läge
Röd varning

Jan Gustafson-Berge

Vart leder stigen dig?

Utgångspunkten är en kalender från ”Preppers University” som jag översätter till svenska och kommenterar. Översättningen är understruken och därefter kommer eventuella kommentarer från min horisont. Dessutom tillkommer beskrivningar hur jag själv använder kalendern för att lära mig mer, genomföra åtgärder samt köpa eller skaffa nya användbara saker.

Kalendern finns att ladda ner här:
https://madmimi.com/signups/354563/join

Handla på REA användbara saker för krisberedskap.
Detta är en återkommande sak i kalendern och visst är det bra att passa på och köpa enstaka utrustningsdetaljer och saker till de större förråden när det är billigare än vanligt.

Tillför 10 burkar soppa till ditt matförråd.
Jag vidgar betydelsen av ”soppa” och tänker även på annan konserverad burkmat, bönor, tomatsås, sardiner, tonfisk, majs osv. Januari är en bra tid för att titta igenom matförrådet och rotera det genom att under månaden äta upp sådant som riskerar att bli gammalt samt fylla på med nya livsmedel.

Tillaga en måltid baserat på enbart lagrade matvaror.
En uppgift som är ytterst lämplig i samband med ovanstående rotering av förrådet. Mitt motto är att ”ska jag överleva kan jag lika bra göra det på god mat”, därför är det bra att träna sin matlagning med beredskapsvaror.

Spara pengar.
Oavsett hur mycket pengar du har per månadsbasis finns alltid möjligheten att spara regelbundet. Att spara genom autogiro är ett sätt att inte märka sparandet. Att lägga undan en summa, lite eller stor, varje månad som efter ett år investeras i något användbart, något som ökar din beredskap eller ger dig möjlighet att ytterligare spara pengar genom ökad egen produktion är konstruktivt, ökar självförtroendet och leder vidare.

Gå en utbildning i första hjälpen eller grundläggande egenvård.
Absolut viktigt att kunna sköta om sin egen hygien och hälsa samt vara en resurs för omgivningen när sjukdomar och skador uppstår.

Fyll använda vattenflaskor med vatten för lagring.
Se till att flaskorna är ordentligt rengjorda om de stått tomma ett tag. Flaskorna med vatten förvaras mörkt och kallt (t.ex. i en jordkällare), eller i kyl eller frys beroende på utrymme. Behov av att lagra vatten hänger intimt samman med plats. Vid mitt andra boende på landet är dricksvatten aldrig något problem då där finns flera möjliga källor till rent vatten. I en stad är behovet större då vattnet både kan bli förorenat och ta slut ganska fort. Köp en dunk som rymmer 10 liter eller två med 5 liter vardera att lagra eller hämta vatten i.

Vi gör vårt eget kolsyrade vatten och har därför alltid 4 liter vatten stående på rotation i kylskåpet. Vattencisternen på toaletten är också en källa till vatten i en lägenhet. Vid elavbrott i lägenheten är min första reaktion alltid att först kolla om det beror på något i lägenheten. Är det ett större fel tappar jag upp vatten i dunkar. Arbetet med den här kalendern har fått mig att skaffa fyra stycken nya plastflaskor på en liter vardera som ska frysas in i frysen. Dessa flaskor kan vid strömavbrott tas ur frysen och flyttas till kylskåpet och därmed hjälpa till att hålla kylan där tills vattnet är i flytande form.

Ladda ner en manual för första hjälpen.
Ur ett krisperspektiv skulle inte jag lita på att ha information digitalt lagrad, så istället för länkarna (som du kan hitta i orginalkalendern) kommer det att anges motsvarande litteratur på svenska och även någon svensk länk. Om du skaffar en bok varje månad kommer du att ha ett utmärkt beredskapsbibliotek vid årets slut. Ha också i åtanke att införlivad kunskap och erfarenhet minimerar behovet av både information och utrustning.
Källman, Stefan och Jäger, Jan, Första hjälpen i vildmarken, ICA bokförlag 2010.
http://www.civil.se/ (Svenska Civilförsvarsförbundet)

Ha en fungerande ficklampa i varje rum.
Jag nöjer mig med att ha centralt placerade ficklampor i hallen. Se till att ha ett lager med passande batterier. Ladda uppladdningsbara batterier med jämna mellanrum.

Gå en utbildning för skjutvapen.
Detta med skjutvapen är en vanlig förberedelse i länder med en annan vapenkultur än vad som finns här i Sverige. Att ha en vapen- eller jaktlicens är säkerligen ingen nackdel. I en allvarlig krissituation är det också lätt hänt att våld och vapen får tala.
Jag arbetar för närvarande med beteenden och strategier för att undvika våld samt förbereder med annan typ av försvarsutrustning.

Göm några hundra kronor ($25) i små valörer i ditt hem.
Även om det idag talas mycket om det ”kontantlösa” samhället, är det klokt att ha kontanter till hands, även i den normalt fungerande vardagen. Jag kombinerar mitt sparande (se ovan) genom att ha de sparade kontanterna hemma i bostaden.

Städa ur en låda varje dag under en veckas tid.
Att städa kan ha flera betydelser ur ett beredskapsperspektiv. Att ha ordning och veta var viktiga och nödvändiga saker finns är allmänt bra även i den normala vardagen. Det kan vara vettigt att samla saker som har med krisberedskap att göra på samma plats. En målsättning med att städa kan vara att få bort onödiga saker och kanske även omsätta dem i pengar som i sin tur kan användas för att öka beredskapen genom vettiga inköp.

Köp en flaska blekmedel användbar för vattenrening.
Ett alternativ är vattenreningstabletter eller en vattenrenare med både kolfilter och keramiskt filter. Att koka vatten är också en reningsmetod.

Använd en helg till att städa ur skåp, garderob eller förråd.
Se ovan om att städa ur lådor.

Gör en översyn av fasta utgifter och försäkringar.
Se över din övergripande ekonomi. Har du tillräckliga och relevanta försäkringar. Finns det fasta utgifter som kan minskas eller helt tas bort. Gör en budget för året som inkluderar sparande.

Summering
Lära: För min del den här månaden ska jag lära mig ympning av äppleträd
Göra: Tömma ur frysen lite för att få plats med 4 flaskor infryst vatten, rotera matförrådet och fylla på det lite mer samt städa ur och ordna till det bättre i en ”städgarderob” i hallen och på två hyllor ute på balkongen.
Köpa eller skaffa: Jag har köpt en extra ficklampa med laddningsbara batterier och beställt 2 burkar försvarsspray.

Jan Gustafson-Berge

Vinterns vackra landskap.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande januari månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

Årsdikt 2017: Januari
(1/1 2017)
Sjukdom präglade övergången till det nya året
Varje del av kroppen fylld av ökad tyngd och tröghet
Varje tanke så svår att greppa, ackompanjerad av svettningar
Från balkongen hördes smällandet från pyrotekniken
Den finkalibrigt regngrå himmelen
bakgrund till raketernas färgsprakande och kortvariga lycka
Längre bort det gula skenet av detonationer
det pågår krig där ute

I kylen ligger ”Santa Digna Estelado Rosé Sparkling Wine”
och ”Vinha Da Urze Douro” oöppnade kvar

”Krevaderna har tystnat
och kriget har tagit slut
Ensam sitter kaparen vid kanonerna
Över gyttjefyllda gravar
ligger luften tung av krut
Han fingrar lite tankspritt på patronerna
Och när han tittar sej i spegeln
har den rämnat mitt itu
Och mellan halvorna av hans ansikte
kilar råttorna in och ut.”
(Hoola Bandoola Band, Vem kan man lita på?, 1972)

(2/1 2017)
Ligga på rygg i sängen och sträcka ut på längden
Cirkulera fötterna åt båda hållen
Armarna raka längs kroppens sidor
Lyfta huvudet uppåt och framåt tre gånger
Håll kvar en stund i övre läget
Vila i utsträckt läge

Lyfta upp båda benen vikta mot bröstet
Fatta tag med händerna om knäna och böja huvudet framåt
Vika benen åt sidan som en fjärils vingar
Fatta tag hårt om anklarna med händerna
Låt benen tyngas nedåt åt sidorna och huvudet tyngas bakåt
Känn dragningen i axlarna
Vila

Sitt på sängkanten med benen isär
Armarna hängande rakt ned och ryggen rak
Tryck huvudet uppåt och bakåt
Stanna i positionen ett tag och känn på smärtan
För huvudet sakta framåt och nedåt
Lägg båda händerna på huvudet och böj det framåt
Vila

Dags att gå upp till en ny dag
Multiresistenta bakterier fortsätter att öka
Tusen migranter stormade spansk gräns

(3/1 2017)
Idag såg jag mig själv, i framtiden
Framtidens jag stod vid kunddisken på Clas Ohlson, i underjorden
(Nutidens jag stod i en kassa beredd på kontantbetalning)
Det var en äldre man
Stökigt skäggig, rundaktiga glasögon och slimmad mössa
Han såg vänlig, glad, pillemarisk och trevlig ut
Det kunde vara jag om 15-20 år

En värme och tillfredsställelse spred sig inuti mig
Rulltrappan förde mig med glädje i sinnet
upp till ytan igen, till den strömmande nutiden

Den kvinnliga tiggaren vid Systembolaget
fick 6 nykronor i sin pappersmugg

(4/1 2017)
Jag är generellt skeptisk till högteknologiska lösningar, eftersom de just behöver ”högteknologi”  och därmed ett mycket komplext nät av energi och resurser omskapade till teknologi och global infrastruktur, och dessutom på något sätt oftast tycker det är bra med få människor närvarande.

Vi ser och kommer att se fler och fler förslag till högteknologiska lösningar på olika problem, exempelvis matförsörjning, trygghet, staden, ekonomisk och ekologisk kollaps. Vid en närmare granskning spricker de i sömmarna och ut kommer en obehaglig och giftig sörja som påminner om allt det som redan förstört det mesta.

Kontinuitetsbrist skapar stress
SALE 30-50%
Guantánamo

(5/1 2017)
Härlig hästgård, 1995000
Stora möjligheter att själv påverka, 3920000
Attraktivt och fräscht radhus, 1795000
Flexibel planlösning och påkostat poolområde, 3495000
Välplanerade ytor, 2795000
Påkostade materialval, 2350000
Renoveringspärla, 1895000
Topprenoverat duschrum, 1795000
Stilren, 1595000
Fräsch, 1395000
Nytt och fräscht 1345000
Smakfull villa, 3250000
Centralt läge, 2500000
Citypärla, 1795000
Modern och smakfull, 1895000
Charmigt boende på attraktiv adress, 1995000

Drömmarnas marknad
Den vita färgen tog slut

Spår av framtiden.

(6/1 2017)
En småputtrande ostfonduegryta på bordets mitt
I gamla goda vänners lag
Samtal
Dåtid, nutid, samtid och framtid vävs samman
Finmaskiga nät av minnen, relationer och gemensamheter
Slosch: 765, 705, 535, 325 och 320

(7/1 2017)
Snö och dimma
klär in vyn från balkongens i gråskalans disiga dräkt
Trädens grenverk
tecknas med den svarta pennans långsamma streck

Skarpa kanter bäddas in
Ljud dämpas bort
Ljus tonas ner
Dimföreställningen kan börja

Något försvinner in i dimmans svårgripbara bortre djup
Något träder fram ur dimmans töckniga främre kant
Kisande blind men ändå skarpt seende

Populism
Människohandel
Ökad tillväxt
Cancern

(8/1 2017)
Winter (12.07): Vinterns bländande vita vidder, med fruset vatten och gnistrande iskristaller. Bitande kyla i den bistra blåsten. Fastfrusna kroppar mot sjöns hårda yta. Röd snö.

The Hour (8.22): Det är tid nu, ödets klockor klämtar sin dova klang. Skeenden flyter fram, meandrar, strömmar in och fyller tidsrymden med sin kod.

Through Dying Lands (9.08): Aska, urgröpta byggnader, slagg från smältande städer, stoft, kupolens glas krackelerat. Svartbrända skogar med kala stammar pekande mot en disig himmel.

The Broken Man (10.32): En hasande, krypande och krälande människorest på dödsravinens rand. Mer delar än hel, mer död än levande. Ett sista rosslande andetag, sedan stillhet.

Forsaken (9.30): Övergiven, oändligt ensam och missförstådd. Lämnad att tyna bort till både kropp och själ.

(Arx Atrata, Oblivion, https://open.spotify.com/artist/6ZUyszlzt7YhI5HajFuweZ)

(9/1 2017)
Smutsig, svart snö längs vägkanterna
Smältvattnet, fullt av gifter som tvättats bort från asfalt och stenlagda ytor,
rinner ner i dagvattenbrunnarna
För vidare dödens blod till vattendrag och det hydrologiska kretsloppet,
eller förs vidare till reningsverkets produktion av giftigt slam

Den vita snön föll med ett löfte över staden,
täckte allt för en kort stund
En yta aldrig förr beträdd av någon eller något,
med en vision av renhet och nyföddhet
Nu rått överkörd, skyfflad, skrapad, bestänkt och förorenad
I staden blir naturen till giftigt avfall

Fängelse
100 000 nätattacker
Starkare försvar
Skräp hotar djurliv och ekonomi

(10/1 2017)
Ta fram 6 stycken vita A4-papper
Vik dem noga ett i taget på mitten
Dra med långfingret längs den vikta kanten
Släta till med ett falsben
Lägg de falsade arken i varandra
Stöt kanterna jämna
Ett lägg färdigt
Upprepa alla momenten 8 gånger
En inlaga klar

Vem ska skriva och rita i dem
Vad kan det ha för betydelse

Brutal våldsvåg
Mobilen
Rasbiologi
Implantat

(11/1 2017)
Människoöden
Miljarder människoöden
Fast i livstrådar som sträcker sig in i tiden
En väv av samband, en utstakad led
Ett virvlande löv i stormens grepp
I allt detta individens belysta självinsikt
Möjligheten till något annat
Ett spår att följa, en eld glimmar till i den mörka skogen

(12/1 2017)
Välja papper till för- och eftersätts
Parametrarna kulör, ytvikt och textur
Vika alla ark noga på mitten
Stryka med finger och falsben längs vikning
Biga, vika och stryka ansättningsfalsar
Vika egentillverkat papper noga på mitten
Stryka med falsben flera gånger
Plocka samman de olika delarna
Ansättningsfals, spegel, för- eller eftersätts och egentillverkat papper
Lägga samman med inlaga

Fyra inlagor häftade med tre bindgarn i häftlådan.

(13/1 2017)
Bestämma avstånd mellan skåror i rygg
Sätta upp en häftlåda med tre bindgarn
Markera skårornas plats på rygg
Såga upp spår genom alla lägg i inlaga
Fila de tre mittersta spåren med trekantsfil

Häfta inlagan bakifrån och framåt lägg för lägg
Sy med vaxad lintråd in genom första hålet, ut genom det andra,
runt bindtråden och fortsätt till andra änden
På med nästa lägg, upprepa samma procedur tillbaka och fäst ändtråden
Fortsätt på samma vis med ett låsande omtag i varje ändskåra
tills alla lägg är på plats

Häfta fyra inlagor ovanpå varandra
med 4 cm. mellanlägg av träskivor
Klipp ner inlagorna och lämna 2 cm. bindgarn åt varje sida
Sätt upp häftlådan igen med tre bindgarn
och häfta en omgång till med fyra inlagor
Åtta inlagor färdighäftade

(14/1 2017)
Personliga kriser
Fysisk och psykisk utmattning eller sjukdom
Anhörigs lidande, sjukdom eller död
Försämrad ekonomi
Arbetslöshet

Samhällets infrastruktur
Myndighetskollaps
Strömavbrott
Internet ur funktion
Brist på information och kommunikation
Vattenbrist eller förorenat vatten
Ingen mat i affärerna
Ransonering av drivmedel
Betalningssystem ur funktion
Hat, hot, våld, diskriminering, förföljelse och rasism
Kriminalitet
Korruption och utnyttjande
Olyckor med kemiska ämnen och radioaktivitet

Naturkatastrofer
Effekter av klimatförändring
Översvämning och tsunami
Storm och orkan
Ras och jordbävning
Brand och eldsvåda
Allmän miljöförstöring

Smittsam sjukdom och pandemi
Multiresistenta bakterier
Global ekonomisk kollaps
Stora folkförflyttningar
Inbördeskrig och statskrig
Terrorism
Kärnvapenkrig
Ekologisk kollaps

Resiliens
Krisberedskap
Har du förståelse
Är du förberedd
Har du kunskap, utrustning och nätverk

… _ _ _ …
112
Triangel
Skarpt läge
Röd varning

(15/1 2017)
Bedövningssprutor
Sterila verktyg som vrickar, bänder och drar
Två tänder och 1000 kronor fattigare
stiger jag ut i världen igen
Härjad men levande

Blödande sår
Pulserande smärta
Huvudvärk
Tänder som symbol för kraft och styrka
Har tänder minne
Drömmar om kraftlöshet
Handbollsmatch
Slagsmål

Solen lyser skarpt från en blå himmel
Första koppen kaffe

De uppfransade ändarna på bindgarnet fastlimmat. Uppskavningsbleck och smal syl.

(16/1 2017)
Skava upp bindgarnen på ena sidan
med hjälp av uppskavningsbleck och smal syl
Hampagarnets ändar delas upp i sina fibrer
och får en triangulär och platt form
Fjärilar, solfjäder
Den platta garnänden limmas an mot ansättningsfalsen
Lägg på tork
Gör likadant med andra sidans garnändar
Lägg på tork
Låt ligga i lätt press med klisteravstötande mellanlägg

En apokalyptisk bok
Vinter, grått, kallt, mörkt, svält, död, våldsamhet, uppgivenhet, hopplöshet
En man söker sin förlorade son
En förstörd och sönderfallande stad
som visade sig vara min hemstad

Jag följer tyst i mannens fotspår på kända gator
ser de beskrivna torgen, husen, butikerna, parkerna
som en nedtonad svartvit film
Följer med in i byggnader
i jakten på trygghet, användbara saker, mat och vatten
Känner med mannen och är nästan där
Lukten, fuktigheten, kylan, sorgen
dröjer sig kvar

(Conny Palmkvist, Vintern, Bokförlaget Mormor 2016)

Åtta pågående anteckningsböcker försedda med gasväv, märkband och kapitälband.

(17/1 2017)
Skär rent för- och eftersätts
Stöt ryggen jämn mot ett plant underlag
Spänn fast inlagan mellan pressbrädor med ryggen upp
Limma ryggen och limma även fast lösa lintrådsändar i nedsänkningarna mellan läggen
Limma fast märkband på ryggens övre del
Limma fast gasväv över nästan hela ryggens längd och ner 5-10 mm. på vardera sida
Limma fast kapitälband vid övre och nedre ryggkant, lika breda som ryggen
Låt torka

En tunn hinna
Skiljer oss från det ena eller det andra
Ett skört skikt
Mellan dig och den andre
En ytterst smal linje
dragen med stoft

En oförsiktig rörelse med något vasst
En bristning
och du är igenom
Ett enda ord som hamnade fel
och du är förlorad
Passera gränsen
och du faller in i en annan värld

Lösryggar färdiga för montering på själva bokblocket.

(18/1 2017)
Skär till lösryggen utav gråpapp, 1 mm. tjock
Med samma bredd som ryggen plus 1 mm.
och med längden 2 cm. mer än bokens höjd.
Blöt lösryggen och böj den i en lösryggsformare minst 15 minuter
eller över natten om väntan är okej
Ta ur lösryggarna och låt dem torka
Skär till brunt kraftpapper med en bredd
som är lika med lösryggens bredd plus 6 cm.
Låt längden vara som bokryggens längd minus 1-2 cm.
Limma fast lösryggen mitt på kraftpappret
med den konvexa sidan mot kraftpappret
Lägg lösryggen med fastlimmat kraftpapper
med den konkava sidan uppåt
Ansmörj kraftpappret på ömse sidor om lösryggen
Placera bokens rygg ovanpå lösryggen i rätt läge
och vik upp kraftpappret mot ansättningsfalsen på båda sidor
Jämna till med fingrar och falsben och lägg i press

(19/1 2017)
En resa genom, utför, med, längs
infrastrukturen
Etapper med sjunkande grad av strukturens närvaro
Linköping, Åtvidaberg, Falerum, Hannäs, Hägerstad och Lövudden
En del blir mindre i storlek och omfattning
Annat faller helt bort
Sträcker sig inte ända fram
En hel del når ända hit ut

Vägarna
Elektriciteten
Taxiresa med Närtrafik
Postlåda vid närmsta bondgården
Reducerad sophämtning
Myndigheternas bestämmelser
Penningekonomin
Internet med mobilt bredband
Mobiltelefon

Allt detta kan försvinna
jag klarar mig nog ändå
Parallellt formas en egen platsbaserad infrastruktur
som interagerar med den struktur naturen erbjuder

Att kunna hämta sitt friska och kalla dricksvatten
från en stadig skogskälla
måste väl ändå vara höjden av
resiliens och livskvalitet

(20/1 2017)
Vissa dagar är bara så bra
Flyter på som ett oreglerat vattendrag
Bina har överlevt vintern
och de ivrigaste har börjat rensningsflygningen
då de tömmer tarmen på födoämnesrester och förbränningsprodukter
Dagens beting är utfört med bonus
Beskärning av fruktträd och insamling av ympris från äppleträd
Röjning i skogsträdgården
Underbart god mat
tillagad av nästa bara egna produkter
på vedspisens mjuka och sköna värme
Rengöring av kyl och frys
(tråkigt men nödvändigt arbete)
Braskaminens underbara visuella skönhet och värme
En god dryck
Livet leker
Det goda är ofta det enkla
All världens människor är detta förunnat

(21/1 2017)
Ett himmelskt skådespel
Molnen färgas orange och rödlila
Veden i braskaminen
strålar intensivt gul- och rödorange
Samma ursprungliga källa
SOLEN
Vår livgivare, ljusgivare, värmegivare och kraftgivare
Solceller i all ära
men det är växterna som är de bästa solfångarna
Låt oss uppfylla Jorden med växtlighet
Det är vår chans till överlevnad

(22/1 2017)
Ett kämpande äppleträd
Ute i skogen står
En skogsröjning
gav plötsligt ljus och luft
Det magnifika äppleåret 2016
svarade trädet med att skänka
massor av små, goda och hållbara äpplen

Idag har jag samtalat och samspelat med trädet
Sågat bort döda och skavande grenar
Tagit ner det på höjden
så att det kan räta upp sig
Givit utrymme för en mer balanserad tillväxt
Tagit ympris så att sorten kan förökas
på några av vildaplarna i närheten
Så kan vi bära ett kulturarv vidare

(23/1 2017)
Vattnet stiger
Venedig sjunker
De obevekliga krafternas grymhet
Förfallets frestande skönhet

(24/1 2017)
Ekologisk odling – fejk
Klimatförändringar – fejk
Förnyelsebar energi – fejk
Hur går det till att bemöta
sådana välunderbyggda argument

(25/1 2017)
Skär till pärmpapp
i det här fallet 2 mm. tjock
Längden 2-3 cm. mer än inlagan
Bredden 1-2 cm. mer än inlagan
Tänk på fiberriktningen,
som ska vara stående och i bokens längdriktning

Dra ett blyertsstreck längs med ryggen på ansättningsfalsen
Med avståndet från ryggkanten
cirka 1,5-2 gånger pärmpappens tjocklek
På så sätt skapas en fals, där pärm och omslag
kan ta vägen när boken öppnas

Lägg makulatur under ansättningsfalsen
Limma på ansättningsfalsen och byt sedan makulatur
Placera pärmpappen längs med linjen
med lika utskjutande del uppe och nere
Pressa fast med handen
Vänd boken och göt likadant med andra pärmen
Lägg i hård press
Se till att inte pressa på lösryggen

Formera pärmarna likformiga
Skär med nybruten brytbladskniv och en stållinjal
Lämna 5-10 mm. runtom
eller något mått efter eget behag
Boken ska kunna stå upprätt och hopslagen
utan att falla åt endera sidan
Klipp lösryggens båda ändar
lika långa som pärmarna

(26/1 2017)
Gråare än grå
Det gråaste grått
Tusen nyanser av grått
Evighetens gråskala

En avgrund mellan vitt och svart
Det svagaste ljus
ett mänskligt öga kan uppfatta
En svag vibration
av en gråsuggas andning

Inbäddad i fuktig dimma
Svept i osynlighetens gråa sjal
Ett minimalt myller av grå skiftningar
En känsla av något nuddar sinnet

(27/1 2017)
Grönsakssoppa
Potatis – egen från jordkällare
Morot i tre kulörer – egna från jordkällare
Kålrabbi – egen från jordkällare
Purjolök – egen från jordkällare
Gul lök – egen från kallskafferi
Vitlök – egen från kallskafferi
Squash – egen från jordkällare
Tomat – egen konserverad från jordkällare
Grönkål – egen från grönsakslandet
Vatten – från källa i skogen

Rapsolja – köpt, lagervara
Örtsalt – havssalt köpt, övriga 25 ingredienser egna
Kryddor – köpt med vissa egna kryddörter
Buljongtärningar – köpt, lagervara
Tomatpuré – köpt, kvarlämnad av gäst
Röda linser – köpt, lagervara

Värme från vedspis
egen ved
Mycket gott, närande och värmande

(28/1 2017)
Kunskapsbegreppet
Vad är kunskap
FFFFF

Fakta
information
Förståelse
varför
ett djupare skikt som leder vidare
princip och mönster
Färdighet
övning, praktik, teknik, metoder, kroppen
Förtrogenhet
integrerad, internaliserad, socialiserad, säker, trygg
Förnimmelse
känsla av sammanhang och helhet

Förtvivlade och sorgfulla
Chockade och traumatiserade
Hetsiga och stressade
Uppgivna och hopplösa
Inbillningssjuka och psykosomatiska
Ensamma och övergivna
Ledsna och deprimerade
Alienerade och desillusionerade
Aggressiva och hotfulla
Diskriminerande och rasistiska
Illaluktande och illasinnade
Dåligmående och psykiskt sjuka
Irriterade och frustrerade
Rädda och skräckslagna
Drogberoende och missbrukare
Åsidosatta och marginaliserade
Lismare och lögnare
Lurendrejare och kriminella
Känslokalla och psykopatiska
Kvarlämnade och glömda
Manipulerande och maktgalna
Förvirrade och psykiskt sjuka
Fanatiska och extremister
Illamående och smittspridare
Skadade och döende

Detta är människor du har mött
och som du kommer att möta
mer och mer
fler och fler
oftare och oftare
fyller de tillvarons alla dimensioner och aspekter
Är du beredd på detta
Är du rent av en av dem
Är du beredd på det

Att klippa ett fruktträd
innebär ett samtal med en annan varelse
Finna en form tillsammans
som båda kan acceptera

Trädet står där på sin plats
Rötterna fast och slingrande nere i jorden
Kvistar, grenar och löv sträckande mot himmelen
Jag kommer och går
Plockar med tacksamhet äpplena
som föds fram ur grenarna

En vass grensåg faller mot marken
En hand håller i ena kanten på en stege
Sågen skär upp sår på handens fingrar
Smärta markerar skada
Den röda färgen markerar möjlig fara
Ett förband appliceras
Kroppen läker
Människan lär

Jan Gustafson-Berge

De blå plastbanden visar var ymparna sitter. Lite påskkänsla.

Första vänkursen på Lövudden
Lövudden har varit värd för den första vänkursen lördagen den 28/1, där vänner och vänners vänner bjudits in till en dag eller två för att arbeta med något särskilt ämne. Utgångspunkten är att välja ämnen där en del eller flera delar ligger precis på gränsen till vad jag själv har kunskap om. Tanken är att deltagarna ska lyfta varandra till en utökad och fördjupad kunskap inom ämnet, så att även läraren lär sig något nytt.

Vad är kunskap?
Kunskapsbegreppet är mångfacetterat och ett ämne i sig för intressanta och eviga diskussioner. En bra ingång till begreppet är de fyra ”F:en”, som jag utökat till fem.
FFFFF
Fakta
Information.
Förståelse
Fråga varför. Ett djupare skikt som leder vidare. Få syn på principer och mönster.
Färdighet
Övning, praktik, tekniker, metoder. Teoretisk fakta möter verkligheten och alla fel, misstag och varianter ger sig till synes. Kroppens engageras genom rörelser.
Förtrogenhet
Kunskapen blir integrerad, internaliserad, socialiserad. En säkerhet och trygghet byggs upp. Kompass och karta i kunskapens landskap.
Förnimmelse
En känsla av sammanhang, mening och helhet ger sig till känna.

Exempel på bra sekatörer, nyfilade och oljade för bästa funktion.

Behov och redskap
Dagen började i det varma inomhus med behovsanalys. Vad ville deltagarna lära sig, veta mer om eller pröva på. Litteraturgenomgång med visning av olika böcker om äpplen, dess kulturhistoria, sorter och skötsel. Lämpliga verktyg och redskap för arbetet visades och diskuterade. Hur slipas och filas knivar, sekatörer och grensaxar. Hur filas och skränks en såg.

Beskärning av äppleträd
Vandring till Lövuddens alla varierande former av äppleträd, från väldigt gamla träd till ganska nyplanterade efter vår ankomst hit till platsen. Hur byggs ett ungt äppleträd upp efter de förutsättningar och önskemål som finns. Uppbyggnadsbeskärning. Hur restaureras ett äldre äppleträd som inte skötts om på många år. Beskärning för kulturhistorisk restaurering, återskapande och förnyelse. Vad är skillnaden mellan vildapel, kärnsådda äppleträd och kulturäpplen.

Ympning av äppleträd
Jag hade förberett veckan innan genom att ta ympris från grannarnas träd och även i samband med beskärning av egna äppleträd. Ympriset buntades, försågs med etikett, rullades in i en blöt tidning, stoppades i en märkt papperskasse och lades till vila i jordkällaren. Tidigare under höst och förvinter hade också ett antal vildaplar (Malus sylvestris) röjts fram på tomten och i det närmaste skogsområdet. Det var dessa träd som skulle tjäna som övningsobjekt för ympningen. Även att större kärnsått äppleträd skulle ympas med en mångfald av sorter.

Olika knivar vi testade vid ympningen.

Metod och utrustning
Vi valde den enklaste form av ympning som passar för den tid på året vi befinner oss i, nämligen skarvympning. En annan metod kallas för barkympning och den görs när träden börjat sava. Det är inte mycket som behövs förutom ympris och något att ympa på: en mycket vass och tunn kniv (gärna med skärande spets), en sekatör, någon slags band att binda fast ympen med, ympvax och en pensel/träspatel.

Min favorit bland knivarna blev kniven längst till höger på bilden ovan. Det är egentligen en karvsnittskniv med ändamålet att skära v-formade snitt i trä.

Skarvympning innebär att två ungefär lika tjocka kvistar skärs på snedden och de två färska ytorna sätts samman och binds stadigt fast med bandet. Ympriset klipps av så att 4-6 knoppar blir kvar och den övre ändytan vaxas för att förhindra uttorkning. För att bli hanterligt behöver vissa ympvax värmas i ett vattenbad. I bästa fall växer kvistarna ihop och ympen börjar växa. Då tas bandet bort.

Plastband att binda fast ympen med och ympvax till att täta öppna träytor.

Mera fördjupad information om äpplen, beskärning och ympning finns här:
http://svepom.se/ (Sveriges Pomologiska Sällskap)
http://svepom.se/ympning (Text om ympning)
http://svepom.se/ympris (Text om att ta ympris)

Här på Lövudden kommer i veckan cirka 20 vildaplar och ett äldre kärnsått äppleträd att förses med ympris från olika träd och äpplesorter, kanske sammanlagt 150 ympar som kommer att vinka med sina blåa band. Det ska bli spännande att se om ymparna tar sig fram emot våren och sommaren.

Fler vänkurser
Den här typen av kurser kommer att fortsätta med olika intressanta ämnen som tema. Vill du vara med kan du skicka en intresseanmälan till min mejl (kosmotopia@gmail.com), så får du ett mejl inför nästa gång.
Lövudden befinner sig i sydöstra Östergötland, 7 mil från Linköping, Norrköping och Västervik, bara så du vet.

Jan Gustafson-Berge