Vägen ner till brunnen genom den extensiva skogsträdgården.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande juli månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

(1/7 2017)
Efter tre månaders arbete
är det sista grönsakslandet
rensat och förberett
de sista fröerna sådda
de sista plantorna utplanterade

Odlingen
går nu in i en lugnare fas
med marktäckning
rensning
bevattning
uppbindning
skörd

De första sockerärtorna
är mogna
spröda och krispiga ärtskidor
plockas varsamt och selektivt
ångkokas några minuter
saltas lätt
och äts med stor njutning

(2/7 2017)
Vi hjälper stenarna
att födas upp ur jorden
De har legat på sin plats
länge
Nu ska de tillsammans
forma en treudd
koncentrera sin kraft
i en geometrisk formation

(3/7 2017)
Några lagar mat
några diskar
någon brygger kaffe
några går ner och fiskar
andra utför tunga arbeten
några plockar blåbär
någon plockar blommor
några bakar pajer och kakor
någon rensar grönsaksland
någon inspirerar

Styrkan i en grupp människor
som samverkar

(4/7 2017)
Efter åratal av
drömmar och planering
reser sig en dome på fältet

Trianglar
pentagoner
hexagoner
formar tillsammans
en självbärande konstruktion

En plats för drömmar
att förverkligas

(5/7 2017)
Stenfigurer
växer sten för sten
vill bli till verkliga väsen
faller omkull
reser sig igen
ropar med sina stenröster
minnen från fjärran tider
lärdomar
visdom
långsamhet
uthållighet

(6/7 2017)
En flytande ö
föds på stranden
en badbrygga
en fiskeplattform
en viloplats
ett reningsverk
Atlantis

(7/7 2017)
Himmelen är min skärm
varje dag, dygnet runt och året om
är det nya fantastiska sensationer

Molnen antar oavbrutet
nya formationer och färger
hur många nyanser av blått och grått
kan en himmel uppvisa
solen går ner och upp
målande himmel, moln och landskap
i gult, orange, rött och lila
Enkla och dubbla regnbågar
spänner sitt färgspektra
från kant till kant
De giftsprutande metallfåglarna
drar sina vita streck på skärmen

(8/7 2017)
Att bygga efter ritning
med matematisk precision
är inte min metod
Den strikt matematiskt inordnade domen
med alla sin knutpunkter tangerande
ytan på ett klot
föll omedelbart utanför sitt regelverk
nu bygger jag vägen
under tiden jag vandrar
Om det finns en gotisk dome-kåta
så är detta en sådan

(9/7 2017)
Månen lever sitt liv
följer sin omloppsbana
dyker upp på olika ställen
liten eller stor
gråvit eller gulaktig
skära åt vänster eller höger
mörkmåne
inatt är det fullmåne
jag månar genom sovrumsfönstret

(10/7 2017)
Nästan omärkligt har grönsakerna växt
jag har fått för mig
att de växer på nätterna
Det är dags att börja skörda

sockerärtor
gul och röd lök
vitlök
potatis
morot
rödbeta

(11/7 2017)
Dominion
borde heta Possession
Ett mörkt moln sänkte sig
över existensen
världen kan vara orättvis
ett dubbelslag
krossade mina drömmar

(12/7 2017)
Det postapokalyptiska växthuset
har integrerat sig så mycket i naturen
att huggormarna
har flyttat in
Tomaternas skötsel
bevattning
beskärning
uppbindning
sker med största försiktighet, varsamhet
och respekt

(13/7 2017)
Besök
besök
besök
besök
grillning med grannar
besök

Högsommaren
är en svår tid
för dagens dikt

(14/7 2017)
Vattennivån sjunker
i alla vattentunnorna
marken spricker
gräset knastrar
det sprakar nere i jorden

Vi stryker längs de
skuggiga väggarna
växterna slokar
och ropar efter vatten
ett lätt stoft
svävar i luften
djuren hostar

Med vinden förs doften
av pågående skogsbränder

(15/7 2017)
De första bären mognar
vinbär
blåbär
bärhäggmispel

Vi plockar
och sparar i frysen
snart är det dags
för syltkokning
och konservering

Bärens tricolor: röda, vita och svarta vinbär.

(16/7 2017)
En vevlira
vindlar sig skorrande fram
i en hackig rytm
Trumpinnen
slår enkla slag
som följer med
I dimman
träder en annan värld fram
Forndom

(17/7 2017)
Fjärilens livscykel
ägg
larv
puppa
fjäril

Varje fjäril
har en särskild favorit
en värdväxt
där äggen läggs
och larverna äter
Varje fjärilsart
varierar livscykelns tema
över årstiderna

(18/7 2017)
”The most significant characteristic of modern civilization
is the sacrifice of the future for the present,
and all the power of science has been
prostituted to this purpose.”
(William James, ur boken The Long Emergency av J. H. Kunstler)

(19/7 2017)
”Globalism was primarily a way of privatizing
the profits of business activity
while socializing the costs.
This was achieved by discreetly discounting
the future
for the sake of short-term benefits.”
(The Long Emergency, J. H. Kunstler, s. 186)

(20/7 2017)
Jag blickar upp i
det gamla körsbärsträdet
ser alla mogna
och mörkröda körsbär
inser att alla stegarna
är för korta

Önskan om att kunna flyga
är stark
bara fåglarna och insekterna kan

Körsbärsträdens gåva.

(21/7 2017)
En bovagn
har fått tillåtelse
att komma till oss
En vacker plats
är utsedd
Någonstans står en bovagn
och väntar på upptäckt
och transport hit

(22/7 2017)
Ber om regn
REGN
Önskar regn
REGN
Vill ha regn
REGN
Längtar efter
REGN
Älskar
REGN
Ber om regn
REGN

(23/7 2017)
Bilen rullar framåt
men rör sig ändå tillbaka
grusväg
grov smal asfaltväg
bredare väg med finare asfalt
växande och mer komplex infrastruktur
hus
fabriker
betong
stenläggning
reklam
belysning
buller
föroreningar

(24/7 2017)
Tillbaka i staden ett dygn
vi duschar och tvättar
vi fikar och äter på restaurang
vi handlar böcker
vi gör ärenden och handlar lite mat
vi sköter om växterna på balkongen
vi ser på EM-fotboll och Gåsmamman

Sedan blir vi trötta
och längtar ut igen

(25/7 2017)
En gnisslande karusell på lekplatsen
en högljutt musiksatt fontän
en lastbil hämtar källsorterat material
fläkten till bilgaraget
utryckningsfordon
en sopsugningsbil

Stadens musik

(26/7 2017)
Plockar ärtbaljor
fullmatade med gröna ärtor
sockerärtor
märgärtor
När korgen är full
sitter jag i den svala husskuggan
och spritar fram ärtorna
ner i en skål
Fyller en plastpåse
och lägger i frysen
ett grönt guld

(27/7 2017)
Ikväll har vi flyttat 250 liter vatten
från sjön Vindommen
med hjälp av
elmoped
rullebör
två tunnor
100 meter elkabel
vattenpump
60 meter vattenslang

80 törstiga tomatplantor
fick dela på detta
välsignade vatten

TORKA
vattenbrist
med alla dess följdkonsekvenser
framtiden är här

(28/7 2017)
Slutskörd av två sorters sockerärtor
Sitta i husskuggan och sortera skörden
Platta gröna skidor
och baljor med gröna ärtor
i en kartong
Baljor som torkat
eller påbörjat torkning
i en annan kartong

Platta gröna skidor till dagens middag
Gröna ärtor till infrysning
Sorttypiska och fina baljor torkas till utsäde
Resten torkas som kokärt

(29/7 2017)
TORKA
medför minskad tillväxt av gräs
medför mindre mängd täckmaterial
till odlingarna
medför ökad avdunstning
och ökat vattenbehov
en ond cirkel dras i dammet

Klipper bondens gräsväg
ner till badplatsen
i kvällssolens heta orange sken
Med det uppsamlade gräsklippet
täcks purjoland
och svartkålsland

(30/7 2017)
När vattnet blir extra viktigt
(som det alltid borde vara)
får orden nya betydelser

Ett vattenpass
blir dagens beting med vattenhämtning
Ett vattenmärke
blir den optimala placeringen
av tunnor, elkablar och vattenslangar
En vattenpuss
blir belöningen när
två vattenhämtare möts
En vattenscooter
blir elmopeden som hämtar vatten

(31/7 2017)
Vi låter sjöns svala vatten
omsluta oss
kyla ner våra
heta hjärnor
rena våra
svettiga kroppar

Solen och vinden torkar
när vi ligger utsträckta
på badflottens
väldoftande brädor

Jan Gustafson-Berge

Den underbara bondbönan har gett fin skörd i år.

Att transformera en hummus
För en självförsörjare som vill odla mycket av sin mat själv, handlar det också om att kunna ta hand om skörden, bevara den och äta upp den, helst i form av goda maträtter. Jag håller också på med att steg för steg ta bort sådant som måste köpas in utifrån, särskilt sådant som behöver färdas över långa avstånd. Då blir det köpstopp på vissa ingredienser och ett sökande efter lokala eller egna alternativ.
Detta arbete manifesterar sig exemplariskt i utvecklandet av en lokal hummus, där huvudsyftet är att finna ett gott användningsområde för egna odlade och torkade ärtor och bönor.

Recept på hummus
Grundreceptet för en traditionell hummus innehåller kikärtor (400 gram), olivolja (3 matskedar), vitlök, citronsaft, sesampasta (1 matsked), spiskummin och salt.
Jag lägger alla ingredienser (utom olja och kryddor) i en matberedare och sparar inte på mängden vitlök. Efter en inledande körning i matberedaren justeras smak och konsistens med kryddor och olja tills pastan är så perfekt det bara går.

Kikärtor
Dessa ersätts med torkade ärtor och bondbönor som blötlagts över natten och kokats mjuka.

Olivolja
Ersätts med svensk/regional rapsolja eller allra helst i en framtid av olja som pressats av egna oljerika frön.
Det finns andra oljor i vårt kök så även en liten skvätt olivolja och sesamolja kan få vara med.

Vitlök
Denna lök odlas i egen jord. Finns ingen vitlök kan gul eller röd lök ersätta.

Citronsaft
Innehavaren av ett varmväxthus eller en vinterträdgård kan odla egna citroner. Jag har funnit en värdig ersättare i form av de gula och äpplelika frukterna från rosenkvitten (Chaenomeles japonica). Frukterna kan användas färska och skalade i små bitar eller som ett lättsockrat mos. Även ett syrligt äpple kan bidraga med lite syra.

Sesampasta
Sesamfrö kan inte odlas i Sverige. Min favorit är den sesampasta (Tahini) som tillverkas av Moder Jord i Skåne. Ibland tar jag istället oskalade sesamfrön, rostar dem lite i en torr stekpanna och kör i matberedaren tillsammans med det övriga.

Spiskummin
Karaktärskryddan för hummus och svår att ersätta.

Salt
Jag har försökt att hitta salt som utvunnits från de salta hav som finns kring Sverige men ännu inte hittat något. Jag använder ett eget örtsalt som tillverkas av oraffinerat havssalt vilket körts i matberedare med ett 30-tal grönsaker och kryddörter.
Övriga kryddor som kan få vara med i en hummus är peppar, chili, persilja, grön lök och omogna frön från indiankrasse.

Det går ju så klart även att röra sig bort från själva begreppet hummus och helt enkelt bara göra en god ärt- och bönpasta som passar bra som pålägg eller allmänt tillbehör till andra maträtter. Då är det inga problem att vara fullständigt lokal och basera produkten enbart på egna råvaror.

Jan Berge

Efter 30 års längtan har jag äntligen fått bygga en dome, eller åtminstone en gotisk dome-kåta.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande augusti månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

(1/8 2017)
En ny månad
är det verkligen möjligt
att varje dag
under ett års tid
skriva en dikt

(2/8 2017)
Vi har en biologisk dammsugare
grävlingen rensar varje natt
vår gräsmatta
från nedfallna körsbär
Vi är tacksamma för detta fina arbete
och får en ökad tolerans
för gropar i gräsmattan
rotande i grönsakslanden
och toaletten i kållandet

(3/8 2017)
Redan i morse
samlade sig de grå molnen
På eftermiddagen
föll de första dropparna
av heligt regn
Jag höjde mina armar
mot skyn
i djup glädje och tacksamhet

(4/8 2017)
De blåsvartaste av blåsvarta åskmoln
tornade upp sig
och fyllde himmelens hela vidd
ljuset släcktes
vinden tog fart i asplöven
regnet kom rusande

Jag tog skydd
med mina vattenkannor
i ett risigt partytält
lyssnade på vattnets ljud
efter en stund var det över
3 millimeter till i regnmätaren
solen bröt fram

(5/8 2017)
Bönsmyg
Bruchus rufimanus
Den lilla skalbaggen
har lagt sina många ägg
på bondbönans baljor
larverna har sedan
ätit sig in till bondbönan
där den äter vidare och har det fint
larven förpuppar sig
inne i bönan
och kommer ut som en ny skalbagge
ingångshålet syns bara
som en liten brun prick
Det blir till att rensa
och bearbeta skörden
mycket noga

(6/8 2017)
Ligger på marken
inne i domen
och tittar rakt upp i himmelen
ser det blå
och molnen röra sig
enligt sina lagar

Världen blir annorlunda
inne i domen
snart slumrar jag skönt
vilande på marken
det finns en särskild kraft
där inne
som fyller på

(7/8 2017)
Jag hör en kvinna som mumlar
hon sprider ord i sin stuga
Jag hör en kvinna som humlar
hon brygger öl i sin stuga
Jag hör en kvinna som dumlar
hon äter gott i sin stuga
Jag hör en kvinna som rumlar
hon dricker vin i sin stuga

Jag hör en kvinna som snubblar
hon stukar foten i sin stuga
Jag hör en kvinna som grubblar
hon tänker tankar i sin stuga
Jag hör en kvinna som bubblar
hon skrattar i sin stuga
Jag hör en kvinna som dubblar
hon ger av sig själv i sin stuga

(8/8 2017)
I kvällningen
och det sipprande mörkret
sitter jag i domen
en ljuskrona med tre ljus
lyser upp med sitt mjuka sken
Jag faller i meditation och betraktelse
inne i munkjackans huva
tänker på dome-festival
och romantisk middag

Plötsligt skakar domen till
och stearinljusen fladdrar
jag för huvan bakåt
och tittar uppåt
en uggla har slagit sig ner
på domens översta ring
märker min rörelse
och flyger vidare
lämnar mig kvar
i omtumlad andäktighet

Presenning, stock och rep.

(9/8 2017)
När ett snöre slår knut på sig själv
när ett rep fastnar på alla möjliga ställen
när en elkabel vrider sig i smärtor
när det lilla hålet i skjortan passar i grenen
Då är det TRASSLAREN som är framme

(10/8 2017)
Flasktappning
betyder inte att tappa flaskor
i golvet så att de går sönder
Flasktappning
är att föra över det färdigjästa
vinet eller ölet
från damejeanner
till noggrant rengjorda flaskor
och sätta på kork eller kapsyl
Den goda drycken
rinner med vätskans
inneboende magiska kraft

(11/8 2017)
En liten rispa på högra ögats hornhinna
gjorde det skarpa solljuset till en pina
jag sökte skuggans väg och höll mig inomhus
tittade på mörka partier av världen
ordnade ett mörkt krypin
likt en vampyrs kista
i alkoven på husets övervåning
kepsen och ett par gamla solglasögon
som tejpades utanpå mina vanliga glasögon
fick skadan att läka
och smärtan att vända tillbaka
Ömsesidigt och parallellt
växte min livsglädje åter

(12/8 2017)
Varje dag är det någon råvara
en grönsak, frukt eller bär
som skördas
och bereds i vårt fina kök
det rensas, sorteras och sköljs
fryses, torkas eller kokas
till mos, sylt, saft, utsäde, inläggning, krydda
eller ren matråvara

Varje dag består också måltiderna
av färska ingredienser
hämtade direkt från trädgårdens skafferi

(13/8 2017)
Semestertidens sommar är förbi
nu är det sensommarens tid
De flesta återvänder
till arbete och studier
Jag är kvar
en gränsöverskridande existens
som förenat arbete och fritid

(14-15/8 2017)
I tystnaden finns ljuden
när det vardagliga bullret tystnat
träder de nya ljuden fram
sitter i en vilstol
placerad vid kvällssolens vägg
hör tystnaden komma
lyssnar på ljuden som finns inuti

Sent på kvällen
avlyssnas tystnaden i huset
när kvällsbestyren, musiken
och lektyren klarats av
öronsuset
och hjärtats brus dämpats
träder husets tystnad fram
Det knäpper i virke som svalnar
kylskåpet andas sitt kylmedium
vinden silas genom myggfönstret
det pluppar från två vindamejeanner

Jag tar tystnaden med mig
uppför den knarrande trappan
in i sömnens landskap

(16/8 2017)
Att få vakna till ljudet av
fallande regn
är som att vakna till doften av
nybryggt kaffe
ligger kvar i sängen
och smakar på regnets ljud
lyssnar på regnets doft
känner fukten i luften
som andas in
ser dropparna nå sitt
tillfälliga mål

(17/8 2017)
Potatislunch
fyra sorters potatis
grävs upp ur jorden
kokas en stund i vatten
Monte Carlo
Kalmar Röd
Bordeaux
Mandelpotatis

Örtsalt
ett glas hembrygd Ruby Ale
så enkelt
så gott

(18/8 2017)
En ändlös kö
av fordon
en ändlös linje
av asfalterad vägbana
ett ändlöst sökande
efter livets mening

(19/8 2017)
Uppkopplade
bortkopplade
en armé av frivilliga zoombies
vandrar fram
på gator och torg
blicken fäst vid skärmen
armen i vinkel
tummen slår på tangenterna

(20/8 2017)
Mobiltelefon
förälder
barnvagn
barn
Prioriteringsordning
en omvänd världsordning

(21/8 2017)
En resa
(med kollektiva färdmedel)
är ingen avkoppling längre
ingen vila
ingen chans till ostörda tankar
Detta på grund av omgivningens
ständiga uppkoppling
med oavbrutna störningar
pip
signaler
melodier
blipp
privata samtal
musik

(22/8 2017)
Att komma tillbaka till en plats
genom en annan person
är en märklig händelse
Positioner och roller
byter plats
det är samma
men ändå förändrat

(23/8 2017)
Uppleva världen
genom en skärm
avskärmad
från världen

(24/8 2017)
Det sprutar ut
squash, pumpa och vintersquash
ur odlingscirklarna
vi äter och experimenter
så mycket vi kan
fyller banankartonger
och skänker bort
till boende på
kollektivhuset Stolplyckan

(25/8 2017)
Vissa dagar och stunder
är toppen
andra dagar och stunder
är mindre toppen

Vissa dagar och stunder
är bra
andra dagar och stunder
är mindre bra

Vissa dagar och stunder
är trevliga
andra dagar och stunder
är mindre trevliga

Vissa dagar och stunder
är lätta
andra dagar och stunder
är mindre lätta

(26/8 2017)
Kurs i permakultur
det är en fantastisk känsla
att få möta människor som är på väg
från ett levnadssätt till ett annat
sitta med dem i samma rum
och se förändringen vibrera
där under ytan

En härlig skörd av den färgrika potatissorten ”Bordeaux”.

(27/8 2017)
Sortering
visuell bedömning
storlek, form och färg

Bondböna (Östgötsk lantsort)
utsäde
skalade bönor att frysa in
torkade kokbönor
bönor med bönsmygens larver

Potatis (sorten Monte Carlo)
utsäde
grävlingspotatis till bonusutsäde
matpotatis

(28/8 2017)
Oförutsedda konsekvenser
icke planerade följdverkningar
dynamiska system

”Vi sår frön till vår egen undergång
utan att veta om det.”
(Peter May, Entry Island, 2017)

(29/8 2017)
Rundan blir bara längre och längre
mer och mer omfattande
Platsen blir rikare och rikare
på innehåll
Så skönt att skåda
de fem elementens
och resursernas
intrikata dans

(30/8 2017)
”En människa kan behöva ta ledigt
från sig själv någon gång ibland…”
(Max Frei, Resan till Kettari, 2001)

(31/8 2017)
Som urtidsdjur
ligger de upprullade på åkern
elva stycken kolosser
på vandring genom tiden
förbluffade över sin oväntade
uppståndelse
Parningsakten har börjat
snart ska avkomman
ge sig ut på sitt sökande

Jan Berge

Konstellation: ett konstprojekt med plywoodbitar, struktur och kulör.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande septembers månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

(1/9 2017)
Hur kommer apokalypsen
att synas
att märkas
att luktas
att kännas
att höras

Inte den våldsamma och plötsliga
utan den långsamma och knappt märkbara
När är det dags att lämna staden
för en gynnsammare plats
När byggs barrikaderna
och vägspärrarna?

(2/9 2017)
Stadens komplexitet
är källan till dess undergång
varje ny åtgärd
kräver mer och mer
insats av energi
varje ny störning
får större och större
konsekvenser

Den som lyssnar noga
kan höra hur stadens infrastruktur
hela tiden
bryts ner
krackelerar
förstörs
rostar
försvinner
går sönder
slutar att fungera

(3/9 2017)
En kakafoni av ljud
en bullrande berusning
på ena sidan huset
dunkar en maskin
ner gjutna och armerade betongpålar
i den medeltida marken
får allt att vibrera i takt
på den andra sidan
spelar alla satans maskiner
sin fossila förbränningsmelodi

(4/9 2017)
Lite mat och dryck
från världens alla hörn
kvar blir en massa skräp
och stora kostnader

(5/9 2017)
En sten i en skördetröska
kan kosta 100 000 kronor
att åtgärda
Det komplexa maskineriet
skapar sin egen begravning
Jag håller på vildsvinen
och alla de andra vilda djuren
och växtligheten som snärjer

(6/9 2017)
”Om du åkallar något
du inte kan bemästra
kommer det 
att bemästra dig.”
(Ekbäck, Midnattssolens timme, W&W 2017, s. 258-259)

(7/9 2017)
Månen är full av lyskraft i kväll
jag befinner mig på samma våglängd
två vänner i nattens mörker
rör sig över himlavalvet
lyser upp för varandra

(8/9 2017)
Med grep grävs en rad med morötter upp
de blastas av med en sax
ner på en tygpresenning
sorteras i två huvudgrupper
1. stora, hela och fina i en hög
2. små, spruckna, vridna och skadade i en hög

Ur den första högen väljs extra fina och sorttypiska ut
de placeras i botten på ett fack i jordkällaren
(för att nästa vår planteras ut bilda frö)
ovanpå varvas de andra mellan torr sand
Den andra högen tas in i köket för beredning
ändarna skärs av
de skalas och sköljs noga

Under tiden har höga glasburkar
med liten öppning kokats
i en gryta på vedspisen
i botten läggs blad av hallon och vinbär
därefter skärs morötterna
i likartade bitar ner i glasburkarna
överst en omgång blad igen
burkarna fylls med kokat saltvatten
och får jäsa bredvid vedspisen i ett par veckor
innan de placeras i jordkällaren
Mjölksyrejäsning
det enklaste och godaste

(9/9 2017)
Det är grått och blött
regnet faller
Inne brinner det i braskaminen
på tallriken goda biffar
gjorda av tonfisk, kokad potatis, ägg, lök, ättiksgurka, vitlök och kryddor
till det en finhackad slanggurka från växthuset
ett glas med hembryggd öl

På bordet framför kaminen torkar bondbönor
till nästa års utsäde
på golvet puttrar
två små damejeanner med bärvin
en bra bok att läsa
Så här fint kan livet vara
när skymningen närmar sig

(10/9 2017)
Ja, bara res iväg med er
så långt bort det bara går att komma
Ta med er alla era vänner
och all er SKIT
alla era sjuka ideer
era föreställningar
om tillväxt och odödlighet
om artificiell intelligens

Ja, res så långt bort ni bara kan
och kom aldrig mera tillbaka
stanna kvar i era förslutna rum
och syntetiska miljöer
Låt alla oss andra
vara i fred
så att vi kan skapa
en ny värld
här på planeten Jorden

(11/9 2017)
Från tåget
syns de kulturhistoriska spåren
från människornas möda
genom århundradena
igenväxande åkermarker
övergivna byggnader
ruiner
stenmurar och rösen
En dag
ska människorna
tvingas återvända
röja fram marken
resa byggnaderna upp igen

Tåget mellan
Linköping och Falerum
(Kustpilen)
är en diktgenerator
Världen visar upp sig
och föder tankar

(12/9 2017)
Tröstaren
nappen
ångestdämparen
tryggheten
PILLRET
mobiltelefonen

(13/9 2017)
Det är ormbarnens tid
snabbt och sökande ringlar de
ut i världen
ormar sig fram

(14/9 2017)
Kantarell
sommarkantarell
trattkantarell
svart trumpetsvamp
rödgul trumpetsvamp
blek taggsvamp
stolt fjällskivling
röksvamp
tegelsopp
aspsopp
stensopp (Karl Johan)
blomkålssvamp
rödgul taggsvamp
fjällig taggsvamp

(15/9 2017)
Att lämna en plats
som en tycker om
är alltid svårt
låsa dörren
stänga grinden
rulla iväg med cykeln
Vi ses snart igen!

(16/9 2017)
Ett litet barn
får sitt namn givet
släkter träffas
god mat och god dryck
Biljardbollarna
rör sig i sina egna banor
runt om bordet
rör sig människorna

(17/9 2017)
Bomässa i Linköping
Huskroppar staplade
tätt intill varandra
på åkermark
Det kallas förtätning
och ska maximera
den ekonomiska lönsamheten

Det är inte växande städer
som är det hållbara
Städer är slukhål
som äter resurser
och förslavar sin omgivning
Ruralisering
och ökad lokal självförsörjning
är det hållbara

(18/9 2017)
Hösten är bokläsningens tid
Varje vecka
besöker jag biblioteket
lämnar utsorterade böcker
från mitt antikvariat
på gratisbordet
återlämnar böcker
och lånar nya
mer eller mindre slumpmässigt

Det är härligt
att få träda in i
böckernas värld
sida efter sida
ord efter ord
bokstav efter bokstav

(19/9 2017)
Alla de olika svamparna
vi plockat
har lufttorkat
fyller burkar
till matlagning
och malt svamppulver
en gåva från skogen

(20/9 2017)
ÄLGAR
Först två ungkalvar
som rörde sig långsamt betande
längs åkerdiket
Grå i pälsarna
och blöta av det ivriga duggregnet

Några timmar senare
en stor älgko
som stod alldeles stilla
i öppningen upp mot skogen
vid åkerns södra hörn
Vi stod stilla tillsammans
en längre stund
innan den vände sig
och började beta av ungträdens bladverk
Fylld av kraft
gick jag in i stugan

(21/9 2017)
Att ha ett mål
att hålla ett fokus
se att varje liten sak
är en del av något större
något mera omfattande

Det är lätt att tänka på
ett pussel som helhet
och alla pusselbitarna är delarna
men här handlar det om
ett mera dynamiskt system
där både pusslets bild
och därmed också delarna
kan ändras under tiden

(22/9 2017)
Vakna till en grå dag
himmel och jord
förenas och går samman
i samma nyanser

Vakna till en blöt dag
ett strilande regn
fyller upp världen

En perfekt dag
för att vara inomhus

Tre plintar gjutna och golvbjälklaget börjar konstrueras.

(23/9 2017)
Även roliga
och frivilliga arbeten
innehåller svåra, motsträviga
och tunga moment

Att gjuta tre plintar
till bastuns grundsättning
innebär mycket arbete
med exakta mätningar
med grävning
köra lass med dränerande grus
bygga speciella gjutformar
hämta sand och lämpliga fyllnadsstenar
blanda betongen
och genomföra själva gjutningen

Nu står tre stadiga plintar på plats
redo att bära bastuns golvbjälklag
I arbetet med trävirket
känner jag mig mera hemma

(24/9 2017)
Ett område som vilat
tas nu i bruk
En bostadsvagn
ska ställas på plats
Vagnsplatsen

Området inventeras
och kartläggs
röjningsarbeten påbörjas
marken bereds
allt i samspråk med
och respekt för
platsens själ

(25/9 2017)
Skördearbetet intensifieras
ur jorden hämtas maten upp
bereds, konserveras och lagras
det finns ingen genväg till maten

(26/9 2017)
7.00 Uppstigning, morgonbestyr och frukost
8.00 Hantverkare lagar balkongdörr
i lägenheten
9.30 Massage som en del i bytesverksamhet
med en vän
10.00 Några ärenden utförs
11.00 Bokläsning på den
soliga balkongen
12.00 Besök av vän
för samtal och utbyte av information
Kaffe
14.00 Ytterligare ärenden på stan
och inköp av matvaror
15.00 Arbete vid datorn, bokbinderi, bokläsning, städning av lägenheten
och diverse mat och dryck
18.00 Avfärd till bokbinderikurs
21.00 Hemma igen med bad, mat och läsning.
24.00 Godnatt

(27/9 2017)
Julölen sätts
svartmalten mals och mäskas
malten blandas med kokande vatten
temperaturen regleras med kallt vatten
upp till 23 liter
extra humle från egen odling
jästen rörs i
och jäsningen kommer igång

(28/9 2017)
Drömmen om en egen bastu
förverkligas av egen kraft
Golvbjälklaget är stadigt fäst
i gjutna plintar
och närliggande byggnad
Väggreglarna reser sig uppåt
och bär tagreglarna

(29/9 2017)
GUD hör bön
Tack Thåström
för att du är du
Centralmassivet
tung blues
och din optimistiska sorgsenhet

(30/9 2017)
Årets odling har varit mycket bra
(trots perioder av torka)
Odlingsbäddarna svämmar över
av livskraftiga grönsaker

Morötter
potatis
majs
bönor
squash
tomater
gurka
rödbetor
kålrabbi
ärtor
grönkål
svartkål
lök

Jan Berge

Domen täcks med skivor, markisväv och växthusplast.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande oktobers månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

(1/10 2017)
De oskrivna böckerna
Det finns många böcker
som borde skrivas
eller som finns utanför
den egna vetskapen

En bok jag önskar skulle finnas
handlar om hur djur
löser sitt bostadsbehov
med val av plats, byggnadsmaterial, teknik och metoder
kopplat till människans ekologiska byggande
inspirerande
vägledande

(2/10 2017)
Min kropp uttrycker sig symmetriskt
kramp i vänster vad
kramp i höger vad
utslag som kliar på vänster ben
utslag som kliar på höger ben
ont i vänster axel
ont i höger axel
skada och bristande blodkärl i höger öga
skada och bristande blodkärl i vänster öga

Kommer det ena, så kommer det andra
hand i hand
parallellt
men också något förskjutet i tid

(3/10 2017)
Med ålderns rätt
ackumulerar sig
de kroppsliga besvären
Från topp till tå
krackelerar, spricker, skaver
och gnisslar
kroppens beståndsdelar
och funktioner

(4/10 2017)
Arbetar med nordens citron
rosenkvitten
skördar från egen odling
och grannarnas buskar
Sköljer rent i vatten
och skär i mindre bitar
värmer långsamt
med lite vatten i en gryta
rör med träslev
Passerar genom köksmaskinens
passertillsats
kokar upp försiktigt
och tillsätter lite socker
så att perfekt balans
mellan syra, smak och sötma uppnås
Moset hälls i små burkar
som kokats i vatten
Fyra liter exklusiv delikatess

(5/10 2017)
Sjunka in i böckernas världar
sitta i läsfåtöljen och resa inåt
följa andra människors öden
vandra i okända landskap och miljöer
Till synes annorlunda
men under
vibrerar en ton
av samstämmighet

(6/10 2017)
Luften är mättad
med skogens doft
omslutna av varierad växtlighet
temperaturen perfekt anpassad
Vi rör oss vindlande
genom skogen
i parallella stråk
blicken ner mot markens skikt
var sin korg i ena handen
svampögonen blir alltmer påslagna
Trattkantarellerna
står i grupper
längs med skogsvägarna
Vi sitter ner
och plockar
korgarna fulla
detta är rikedom

(7/10 2017)
Det luktar svamp
i hela huset
jag andas svamp
äter svamp med lungorna
På torkollor och kartongbitar
ligger utbredda skikt
med svampar på tork
Husets eldstäder
matar värme
driver fukten
ut ur svampkropparna

(8/10 2017)
Jag älskar årstiderna
årshjulet som snurrar
rör sig runt sin axel
men ändå lite annorlunda
för varje år

Växtligheten skiftar färg
när fotosyntesen avtar
försjunker i viloläge

(9/10 2017)
Asfaltarmarna
sträcker sig ut med glupskhet
från asfalterade centra
når nästan ända ut
till maskinens yttersta
hudlager

Stenlagda ytor
och cementplattor
täcker jorden likt pansarfjäll
expanderande urbana döda ytor
med mellanliggande impediment
fulla av skräp
andas rosslande
som en människa med KOL

(10/10 2017)
Maskinernas
brutala musik
hugger aggressivt
mot trumhinnornas
mjuka hinna

En ung man
jagar ett litet löv
på trottoaren
med sin fossildrivna
blåsmaskin

(11/10 2017)
Dunka dunka dunka dunka
dunka dunka dunka dunka
Landskapet
ser ut att röra sig baklänges
det skapas oavbrutet
framför mig
längs rälsens horisont
matas ut
med alla sina
fantastiska beståndsdelar

(12/10 2017)
Kokt och avsvalnat vatten
1,5 viktprocent havssalt
friska, färska och fina
råa grönsaker
fylls på rena glaskärl
några veckor i rumstemperatur
sedan svalt i jordkällaren
Mjölksyrejäsning

På väg till bilkyrkogården.

(13/10 2017)
Vi hade bokat
de finaste platserna
på övre däck
i bussen mellan Linköping och Göteborg
Någonstans i trakterna
kring Ulricehamn
stannande bussen på 1-2-vägen
och bilköerna växte på båda sidor
En långtradare hade plöjt genom vajerstängslet
i vägens mitt
och stod på tvären
intrasslad i en spänd vajer

Från första parkett
kunde vi följa
det långsamma och mödosamma
räddningsarbetet
som om vi var med i en film

Fredagen den trettonde
vi kom fram tre timmar försenade
levande

(14-15/10 2017)
Göteborg
Firande av dotters födelsedag
konsertbesök
frukostbrunch
Science-fiction-bokhandeln
jakt på en vinterkeps
fika och matlagning
Gudrun Sjödén

(16/10 2017)
Hemma igen
återhämtning
upphämtning
inhämtning
hämta andan
börja andas

(17/10 2017)
Den biologiska kroppen
den sexuella kroppen
den medicinska kroppen
den hälsosamma kroppen
den sjukliga kroppen
den själsliga kroppen
den intellektuella kroppen
den känslosamma kroppen
den döda kroppen

Den kulturella kroppen
den ekonomiska kroppen
den filosofiska kroppen
den antropologiska kroppen
den historiska kroppen
den ideologiska kroppen
den religiösa kroppen

Den skulpterade kroppen
den tränade kroppen
den domesticerade kroppen
den vilda kroppen
den designade kroppen
den stylade kroppen

Hur ska alla dessa kroppar
hållas samman
hålla sams

(18/10 2017)
Det goda rabarbervinet
har omvandlats
och förfinats till
ännu godare rabarbercider
eller varför inte
rabarberchampagne
med en djup smak av rabarber
och en härlig bubblighet

Badstugans väggreglar reser sig upp från golvbjälklaget.

(19/10 2017)
Ännu en byggnadsdröm
stiger fram ur mina händer
badstugans väggreglar
reser sig stolt
de vackert formade takreglarna
får taket att sväva
minnen och drömmer
tar materiell form

(20/10 2017)
Kustpilen
rälsdunkar i behaglig takt
rullar genom gulnande lövtunnlar
och ett småskaligt landskap
genom små orter
som nästan bortglömda, övergivna,
utdöende, kämpande
väntar på en andra andning

(21/10 2017)
En annan stad
är som
ett annat land
Av någon märklig anledning
känns gator, hus, affärer och caféer
annorlunda
Jag får ofta lust
att flytta till sådana platser
och mina sinnen
spanar in
möjliga bostäder
Västervik

(22/10 2017)
STATUS
Den biologiska kroppen

Fotsvamp och torrsprickor på höger fot
Symmetriskt placerade prickar och små områden på benen som kliar
Mindre smärtkänningar (fantomsmärtor?) i ljumskarna
Lårbensmuskler ”hänger inte med” vid snabb start från sittande läge
Fästingbett och borrelia på baksidan av vänster knä

Början på artros i högra ringfingrets ena led
Kronisk smärta i axlar och nyckelbensfäste med åtföljande muskelspänningar
Sönderfallande tänder
Soleksem på öronens ovandel
Ögonproblem med irritation, rödhet och ljuskänslighet
Försämrad syn
Lock i öronen, susningar och periodvis nedsatt hörsel

Annars är det bra

(23/10 2017)
1400-talet lockar mig
munkklostret där munkar
handskriver och illuminerar
på pergament
häftar och binder skinnband
med träpärmar
tryckverkstaden
där böcker trycks ark för ark
med gjutna typer

(24/10 2017)
Hjärnan och kroppen får anstränga sig
inte klia
inte gnugga
inte trycka
inte riva
inte dra eller tänja
inte blinka
inte spänna små muskler

Så mycket energi går åt till detta
att aktivitetsnivån sjunker
att humöret sänks

(25/10 2017)
Tåg och elcykel
har fört mig fram till grinden
parkerar cykeln, öppnar dörrar och lastar in packningen
noterar doft och status på huset

Tänder en eld i braskaminen
går en runda på tomten
noterar och undersöker vad som hänt sedan förra gången
öppnar upp uthus

Byter om till arbetskläder
gör en kopp kaffe
sitter vid braskaminens värme
planerar dagarnas arbete

(26/10 2017)
Vid besök
resor
och ögonproblem
är det svårt
att skriva dikter
dagligdags

(27/10 2017)
Röra sig mot strömmen
Resenärerna
väller likt lämmlar
vid övergångsstället
En och en
sitter pendlarna
i långa bilköer
redan irriterade
frustrerade

Själv rör jag mig
åt andra hållet
bort från den
Babyloniska fångenskapen
(ett tack till Jens för uttrycket)
lättad

(28/10 2017)
Tåget lämnar stationen
bort från
stadens starka ljus och ljud
Där ute är det
grått och blött
regndroppar rinner längs rutorna
löven kletar mot marken
Här inne är det mysigt
med papper, penna, tankar, bok
och kaffe

(29/10 2017)
Lanthuset är fullt av folk
Det är vi två, de gamla
samt våra barn med respektive
och deras vänner

Goda måltider lagas och avnjuts
braskaminen ger hög värme i storstugan
mysljusen brinner
samtalen pågår
Dominion spelas

Odlingsland utökas
grästorvor hivas upp på bastutaket
löv räfsas
Kollektivet Röda Ögat

(30/10 2017)
Språket är en
fantastisk företeelse
Dessa 28 tecken
som kan kombineras
på så många olika sätt
Ord och meningar formas
med oändligt många betydelser
Även ett näraliggande språk
kan vara svårt att förstå
med sina skiftande nyanser

Jag översätter
från danska till svenska
texter kring permakultur

(31/10 2017)
En ett i ett-dag
Översättningsarbete
Bokbinderi med egna böcker
Rensning i antikvariatet
Besök på biblioteket
Läkarbesök på vårdcentral
Inköpsrunda
Galleri Skådebanan
Kaffe och mat
Konsultarbete hos vänner
Kurs i bokbinderi
Middag med hustru
Fotboll på TV
Bokbinderiarbete

Jan Berge

Metallur I

Under sommaren 2018 kommer Hemslöjden i Östergötland att anordna  en utställning under namnet ”100 FOLK Hundra utställare tolkar begreppet folkkonst i dag””. Folkkonst är ett lurigt begrepp då både ”folk” och ”konst” är överbelastade med betydelser, så detta är en spännande utmaning.

Metallurgi
Jag kommer att deltaga och arbetar med flera olika spår.
Ett av dessa spår är ”Metallurer”, ett ord sammansatt av metall och filurer. Jag insamlar helt enkelt metallföremål som ropar efter mig på gator och torg. När mängden föremål ser ut till att vilja bli en metallur, skapar jag den och fäster den på en målad träplatta.

Begränsad slump
Jag har kommit till insikt om att jag har ett särskilt utvecklat sinne för att kommunicera med kasserade eller tappade metallföremål som ligger på marken. Jag upptäcker dem helt enkelt utan att aktivt leta efter dem. När det sker aktivt finner jag ännu fler metallföremål. Slumpen består i att jag inte i förväg vet vilka föremål som kommer att dyka upp och att metalluren skapas efter hand som det finns 10-20 saker att arbeta med.

Jan Berge

Bostadshuset åt söder.

Nu finns en längre, uppdaterad och bildsatt text om vad som hänt på Lövudden åren 2009-2017, publicerad som SIDA på denna blogg.
Det finns även en omfattande text med bilder som beskriver hur det arbetas med elementet JORD på Lövudden, även den som en SIDA.

Jan Berge

Vedens kulturlager.

Nu finns det en uppdaterad SIDA med en del av de kurser och arrangemang som jag har under 2018. Det är pausade och väntande kurser, möjliga kurser, studiecirklar och information om arrangemang jag deltar i eller anordnar.

Jan Berge

Framtiden är så nära nu
att varje beskrivning av nutiden
är en beskrivning av framtiden

Balanserande på en smal kant
finns egentligen bara två möjligheter
fortsätta balansakten genom ständig rörelse
eller att falla

Jan Berge

Det ena ger det andra.

Här sitter jag
en människa på Jorden
en bland 7,3 miljarder människor
på en solig balkong i Linköping

Alla försöker så gott de kan
skapa sig ett värdigt liv
inuti en struktur
av möjligheter och begränsningar

Varje enskild människas val
ackumuleras omedvetet
till en global konsekvens
människans summa

Jan Berge

STADENS ARTEFAKTER
Utställning på Krogen Amerika i Linköping
(Läroverksgatan 5, mittemot Hemslöjden)
Öppettider: 11-12/1, 18-19/1 och 25-26/1 (12-15 alla dagar) 2020.
Utställningen visas alla dagar av konstnären. Några konstverk utvecklas kontinuerligt under utställningen.
Kom gärna på besök och diskutera livets gång, den ohållbara staden och konstens uppgifter.

Jan Berge
Utbildad möbelsnickare och slöjdlärare.
Överlevnadskonstnär.
Arbetar gärna gränsöverskridande med återbrukat material och olika tekniker i en undersökande, symbolisk och berättande stil.

I den här utställningen arbetar jag längs två spår.
Det ena är att undersöka och gestalta hur staden gör naturen till avfall.
Det andra är att genom återbruk transformera avfall till konst.

Metallurer
En sammansmältning av orden metall och figurer. Materialcollage med metallföremål upphittade på ”gator och torg” i olika städer, huvudsakligen Linköping.

Konstellationer
Vid byggnation och snickeri på mitt lantställe Lövudden uppstår ett antal mindre bitar av konstruktionsplywood. Med start 2015 påbörjades en undersökning kring hur dessa bitar kan omvandlas till konst, istället för att bli en avfallsprodukt.

Verklista
Golvstallation (Löv från Trädgårdsföreningen och cigarettaskar)
Metallurer I-XII (Metallföremål insamlade från gator och torg)
Konstellationer FAS A-D (Målade plywoodbitar, delvis med text)
Lövmobil (Poppellöv från Lövudden)
BOKSTÄVER (Sågad och vitmålad plywood)
Shamanpinnar (Träpinnar, fjädrar och snören)
Grankottar och kastanjer (Från Trädgårdsföreningen)
Stadens vatten (Regnvatten, förorenat dagvatten och smält snö i flaskor)
Civilisation I (Hjorthorn, elsnöre, träplatta och mässingsknopp)
Civilisation II (Träbit, rostig plåt, rostiga spikar och ett äpple)
Stickade filtar (Återbrukat garn)

Välkommen till utställningen!
Jan Berge

Under 12 års tid har jag nu expanderat och utvecklat odlandet på vårt ställe Lövudden. Ett av målen med detta har varit att producera grönsaker, frukt och bär för en årstidsbaserad självförsörjning till två personer.

Nu har jag nått gränsen för vad just jag i min nuvarande situation klarar av att hantera och har därför lämnat den expansiva fasen vad gäller odlingsyta. Mina tankar fokuserar istället på en målsättning som lyder: Få ut lika mycket eller mer skörd på lika stor eller mindre yta.

Denna målsättning kan delas upp i fyra olika nivåer:
Odla lika mycket på lika stor yta.
Odla lika mycket på mindre yta.
Odla mer på lika stor yta.
Odla mer på mindre yta.

Jag har då valt att satsa direkt på den tuffaste nivån att odla mer (få ut mer skörd) på en mindre yta.

Här nedan listar jag de olika strategier och metoder som kan komma till användning för att nå denna målsättning.

Bördigare jord
Uppnås genom tillförsel av djurgödsel, latrinkompost, kökskompost och bokashi, bevattning med urin och näringsvatten, marktäckning med organiskt material och odling av gröngödslingsväxter som en del av växtföljden.

Djupbäddar
Genom att bearbeta jorden på djupet från början, eller genom tillförsel av jordblandningar och långsiktigt tillskott av organiskt material, kan plantor odlas tätare.

Mer vatten
Torka minskar skörden på två sätt, dels genom bristen på vatten i sig och dels genom att brist på vatten gör det svårare för växten att tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i jorden. För min del innebär mer vatten en generell ökning av organiskt material i jorden och marktäckning året runt (med några undantag) samt en ökad vattenkapacitet i form av regntunnor, IBC-tankar och grävda dammar.

Ökad täthet
Med mindre avstånd mellan både rader och plantor i raden kan skörden öka med 20-100 %. Ett exempel från mig är gul och röd lök där 5 rader gick lika bra att odla som 4 rader på samma yta. Kommande år ska jag prova med 6 rader. Ett annat exempel är majs där samma mängd majs går att odla på hälften av ytan. Vad gäller majsen behåller jag ett tillräckligt stort avstånd mellan raderna som tillåter olika bearbetningar under odlingssäsongen, men minskar avståndet mellan plantorna i raden.
Denna metod kan gärna kombineras med bördigare jord, djupbädd och mer vatten.

Följdodling
Det är möjligt att få ut 2-3 skördar varje år på samma yta. Tidiga och snabba växter kan få starta i en bädd och efter skörd sätts huvudväxtens plantor ut på bädden. Efterhand som skörd sker eller mellan/under huvudväxten kan plantor av senväxande och köldtåliga grödor sättas ut. Några bra växter för utplantering lite senare i skördade/delskördade bäddar är Nyzeeländsk spenat och mangold. Dessa växter självsår sig gärna och det är bara att flytta plantor efterhand som de dyker upp på för året mindre lämpliga platser. De kan flyttas direkt eller krukas för senare utplantering.

Samodling
Det finns några klassiska exempel här, men jag tycker inte de funkar för mig. Var och en får prova sig fram till vad som är lämpligt beroende på odlingssätt och andra förhållanden. De grödor jag ofta samodlar är självsådd bladsallat i sparrislandet. Slingrande squash och pumpa bland störbönor och majs. Självsådd mangold där det passar. Under eller i närheten av bärbuskar i mina perennbäddar odlar jag en stor mängd olika perenna matväxter.

Odla på höjden
Om det finns höga sorter av ett växtslag väljer jag gärna det. Skörden per yta blir större och det ger en enklare skötsel och skörd. Jag odlar olika sorters ärtor som får klättra på nät och störbönor som klättrar på tunna trädstammar ihopsatta som en tipi med fyra störar i varje tipi.

Växtval
Syftet med odling kan vara mångskiftande, men om syftet är att få en stor och ätbar skörd, faller en hel del växter bort. Visst kan det vara kul att kämpa med någon udda sort som innehåller mycket arbete, kräver vatten och ger liten skörd. I sökandet efter nya matgrödor behöver det också experimenteras och utvärderas.
Så valet står både mellan olika arter som anses värda att odla och mellan olika sorter inom arten med varierande egenskaper. Under innevarande år har jag arbetat med förenkling och minskat ner på antalet sorter inom vissa arter. Bondbönor har jag helt gett upp och satsar helt på mer störbönor.

Äta mer
Att minska matsvinnet genom att verkligen äta upp det som odlats, skördats, förvarats och tillagats minskar behovet av odling. En annan strategi som jag provat under året är att äta upp delar av en växt som vi inte använt tidigare. Som inspiration har jag haft boken ”Grönsaker A-Ö” av Paul Svensson, Bonnier Fakta 2020. Jag har skördat in mera fin blast från t.ex. morötter och betor och använt i matlagningen.

En riktig höjdare var när vi kunde äta upp fler delar från brysselkålen än själva de små kålhuvuden som sitter i rader på stammen/stocken. Brysselkål är annars en av de växter som är lite krävande med inte alltid så stort utbyte. Den har lång utvecklingstid, kräver skyddsåtgärder och behöver mycket vatten och näring. Nu klippte jag av de små och löst hopvecklade topparna som behandlades på samma vis som spetskål. Några varv av de översta bladen kan användas på samma sätt som grönkål och palmkål.

Till sist det godaste av allt, själva stocken och då märgen inuti det vedartade höljet. Den vedartade stocken kapas med stor och vass kniv alternativt sågas itu. Decimeterlånga delar av stocken lades i en ugnsform, penslades med olivolja och salt. Därefter grillning i ugnen med 200 grader i en timme. Väl grillade kunde stockarna enkelt delas mitt itu på längden och märgen skrapas ur med en tesked. Underbart matigt och gott med en smak av bakpotatis och mild kål.

Byta människa
Precis som människor har varje växt sin personlighet. Människa och växt är inbegripna i ett dynamiskt samspel och ibland fungerar det inte så bra. En utväg här är att låta olika personer ansvara för de växter som de klarar av att sköta på bästa sätt. För oss blev det uppenbart att jag inte var så bra på att ta hand om morötter och vissa kålsorter. Dessa växter var min hustru mycket skickligare på och uthålligare i att sköta och när hon tog över odlandet av dessa grödor ökade skörden mångfalt.

Kunskap
Nära förknippat med skötsel är nivån av kunskap, erfarenhet och engagemang. Alla dessa faktorer är möjliga att utveckla och förbättra med resultat att skörden kan öka. Den dagliga rundan i odlingslanden samt reflektion över både lyckanden och misslyckanden är två källor till kunskap.

Minskad yta
Ett enkelt, dramatiskt och matematiskt sätt att nå målsättningen med mer skörd på mindre yta, är att ta bort ineffektiv odlingsyta. Jag hade en sådan odlingsyta i form av en oval på cirka 10 m². Den skapade bädden var torr och näringsfattig och låg så långt borta från vatten att den sällan fick något sådant. År efter år sköttes den och vattnades nödtorftigt med dåligt skörderesultat. Under hösten 2020 hade jag en medhjälpare på plats några dagar som helt sonika flyttade ovalens material till närmsta fungerande odlingsbädd istället, som därmed växte betydligt på höjden och blev till en djupbädd.

Extensiv skogsträdgård
Varje plats har oftast ytor som bara finns och som kanske inte används till något speciellt. Där finns kanske redan födogivande växtlighet som kan gynnas såsom t.ex. nyponros, kirskål eller vildaplar vilka kan ympas med kulturapel. Med ganska enkla medel kan också vissa perenna grönsaksväxter, bärbuskar och fruktträd placeras ut i dessa områden utan att egentligen ta i anspråk någon yta. När växterna väl är etablerade behöver de endast minimal skötsel.

Det vilda
Ett härligt sätt att minska på behovet av traditionell odlingsyta är att samla föda från det som växer vilt i naturen. Här finns mycket att upptäcka och utveckla. Det finns många böcker och platser på Internet där det går att lära sig mer. Jag har under en längre tid haft som mål att varje år lära mig 1-2 nya vilda växter som jag letar upp, samlar in, bearbetar, förvarar och integrerar i mathållningen.
En annan källa till mat är de växter som odlare och andra trädgårdsaktörer kallar för ogräs. Flera av dem dyker upp i dina odlingsbäddar när du börjar odla och många av dem går att ”domesticera”, dvs. sköta på ett sådant sätt att du både kan fortsätta att odla grönsaker och samtidigt skörda dessa fantastiska växter. Några exempel från mina odlingar är svinmålla, kirskål, nässla, maskros, tusensköna, rödplister och groblad.

Summan av allt
Genom att arbeta i smått och stort med de ovan beskrivna åtgärderna, parallellt eller i en strategisk ordningsföljd, kommer skörden att öka samtidigt som behovet av odlingsyta kommer att minska.
Mejla mig gärna om du har fler tips i samma anda.

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

Min målsättning här på Lövudden när det gäller att tillföra eller skapa näring till den ekologiska odlingen, har alltid varit att den ska vara så lokal som möjligt, helst direkt från den aktuella platsen, dvs. de 10 000 m² mark vi disponerar. I den här texten beskriver jag de metoder och källor vi använt hittills, något har vi lämnat bakom oss och annat har tillkommit. Jag räknar inte matematiskt på näringen utan måttstocken får vara hur stor skörden blir (näring är ju inte den enda faktorn).

Jordblandningar, som det talas om på flera ställen i texten, innebär blandningar som består av en del ”skräpjord” som vid behov sållats, en del sand från grustaget och en del näring i form av djurgödsel eller kompostjord. Denna jordblandning kan även tillföras kalk vid behov, aska från våra eldstäder samt eget tillverkat biokol. Jordblandningarna görs under våren och framåt när olika odlingsland ska jordförbättras eller vid nyplanteringar av växter som behöver extra stöd.

Djurgödsel från den gamla ladugården
Utgrävning av mycket välbrunnen gödsel från en numera raserad ladugård som tillhört Lövudden. Gödseln får anses vara lokal då de djur som bajsat och kissat på ströbädden har betat på närliggande marker. Den var på vissa områden delvis torr och full med rötter från gråbo och nässla. På andra platser i ladugården var den riktigt svart och lagom fuktig. En fröjd att lasta upp i rullebören och sprida ut över odlingslanden. Men även det roliga har ett slut och nu är denna näringskälla i princip slut.

Köpt djurgödsel från trakten
Vid tre omgångar har jag genom tillfälligheter fått tag i gödsel från gårdar i trakten. Detta kan inte definieras som lokal gödsel, men är under rådande omständigheter okej. En annan negativ aspekt med dessa tre gödselkällor är att de transporteras till Lövudden med hjälp av fossil energi.

Fick en gammal gödselstack med hästgödsel och mycket sten.
Köpte ett lass mycket halmig kogödsel, som mest dög till marktäckning.
Köpte ett lass mycket fin gödsel från den närbelägna bondgården Högtomta.

Trädgårdskompost och Kompostsäckar
De första tio åren fanns en vandrande trädgårdskompost med grovt organiskt material. Varje år bytte komposten plats och där den legat grävdes en grop och planterades en bärbuske. Komposten sållades varje vår till jordblandningar. Temperaturen var dock för låg så vissa växters frö överlevde och spred sig därmed ut över alla odlingsbäddarna.

Trädgårdskomposten ersattes under 2019 av ett försök med kompostering i återbrukade plastsäckar. I dessa blandas grönt växtmaterial med sand. Säckarna skulle egentligen ligga i två år, men akut jordbrist fick mig att tömma alla säckarna året efter. Många säckar var bra, men det fanns också många säckar där materialet inte alls var nedbrutet.

Kökskompost
En hink i köket samlar organiskt material som sedan töms i en isolerad kompostbehållare, där också lite kolrikt och torrare organiskt material såsom löv och sågspån tillförs ibland. Töms vid behov varje eller vartannat år och ingår i jordblandningar.

Bokashi
På initiativ av min hustru införskaffade vi år 2020 fyra hinkar med kran för att testa denna metod. Det organiska materialet vi samlar från vår lägenhet i Linköping transporteras också till Lövudden och en tom hink tas med tillbaka. På så sätt snuvar vi kommunen på den ”Gröna påsen”. Att gräva ner det färdiga materialet från hinken titt som tätt var inget praktiskt alternativ för mig. Vi tömmer i stället färdiga hinkar i en 125 liters plasttunna med påsatt kran. Materialet blandas där med lite jord och löv. Tanken är att innehållet, när tunnan är full, ska ingå i vårens jordblandningar, alternativt grävas ner vid planteringar. Den avrunna vätskan häller vi lite här och var med syftet att bakteriekulturerna ska etablera sig i vår lokala miljö.

Latrinkompost
Latrin, toapapper och strö samlas i mindre tunnor som lagras minst ett år innan de töms i en isolerad och tät kompostbehållare. Ströet kan vara grovt sågspån eller torra löv som ”körts över” av en elgräsklippare med uppsamlare. När denna är full vänds innehållet över till en träbehållare för efterkompostering tillsammans med löv och annat krafs från marken i närheten. Cykeln är på tre år sammanlagt och det färdiga materialet används i jordblandningar.

Urin
På toaletten separeras urin från fekalier och samlas i plastdunkar. Vid behov och lämpligt tillfälle gödselvattnas urinen ut i varierande spädningsgrader. Vid lämpliga perioder under året kissas det även flitigt enligt devisen ”kissa där du står eller arbetar” och då helst vid en buske eller ett träd.

Näringsmässigt ligger urin nära innehållet i flytande krukväxtgödsel och innehåller 5 % kväve, 2 % kalium och 1 % fosfor. Urin från en person kan gödsla 200 m² per säsong.

Gödselvatten av nässla, vallört, fräken, älggräs och lupin
Växterna samlas in, ensamma eller i blandningar och placeras i ett badkar, vilket fylls med vatten. Efter en vecka tas växtmaterialet bort och placeras på någon lämplig odlingsbädd eller ute i de extensiva skogsträdgårdarna. Näringsvattnet används för stödgödsling antingen utspätt eller outspätt.

Nässla är rik på kväve och kisel. Vallört tillför kväve, fosfor och mycket kalium och fräkenväxter är rika på fosfor.

Marktäckning med gräs, löv och kvistar
Allt gräs som klipps med vår elgräsklippare med uppsamlare och alla löv som räfsas på vårt område hamnar som marktäckning på odlingsbäddar samt vid träd och buskar. Grönt gräsklipp är rikt på kväve, men innehåller lite av fosfor och kalium. Marktäckningen minskar även behovet av vatten. När materialet äts upp av maskar och mikroorganismer görs näringen tillgänglig för växterna.

I de perenna matrabatterna och ute i skogsträdgården placeras en hel del mera vedartat material såsom nedklippta kvistar, grenar och murkna bitar av trädstammar. Detta för att få igång ett utvecklat samarbete med svampnationen. Svamparna idkar byteshandel med träd och buskar till nytta för båda parter.

Gröngödslingsväxter
Särskilda växter för gröngödsling ingår sedan 2019 i växtföljden. Vissa grödor kan också samodlas med gröngödslingsväxter. En odlingsbädd besås varje år med honungsört och till samodling passar olika lågväxande klöverarter som subklöver och perserklöver.

Kvävefixerande växter
Några grödor som kvävefixerar med hjälp av bakterier ingår i växtföljden (ärtor och bönor). Det finns också några träd och buskar som kan kvävefixera (al, häckkaragan, koreansk silverbuske och havtorn).

Aska
I våra eldstäder eldas bara med ren ved i en blandning av björk, ek, gran, tall, asp, hassel, fruktträd m.m.
Aska innehåller många nyttiga näringsämnen till trädgården. Den är rik på kalium, kalcium, fosfor samt mikronäringsämnen och flera mineraler. På vissa områden i Sverige kan marken innehålla en högre nivå av olika tungmetaller som genom trädens ved kan ackumuleras i askan.

Stenmjöl
I samband med att vi hösten 2020 tvingades borra en vattenbrunn fick vi en rejäl hög med fint stenmjöl. I torrt skick kan det spridas ut i en mängd av 1-2 kg. per 10 m² och verkar som mineraltillskott på längre sikt.

Källor:
Natur & Trädgård, nr. 2/2011, sid. 64-75.
Langenskiöld, Trädgårdsboken om JORD, Bokförlaget Langenskiöld, 2016.

Har du synpunkter på texten eller ytterligare information att bidraga med så skicka gärna ett mejl.

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

Jag har tidigare skrivit här på bloggen kring vad som sker årsvis när det gäller odlingen på Lövudden, inklusive beskrivningar över hur olika saker inom området odling utförs. Den utförliga texten hittar du på en av de fasta ”sidorna”, vilka finns som flikar överst på bloggsidan. Just den här heter ODLING.

Nu har jag under de två senaste åren (2019-2020) fört nya anteckningar kring vad som sker under ett år och fäst det på ett ungefärligt vis i tiden. Odling har en stor plats men även mycket annat som sker är noterat. Observera att vi inte har självvalda husdjur eller tamdjur för produktion, utan med tacksamhet ägnar oss åt att samverka med de vilda djuren, i alla dess uppenbarelser.

Givetvis finns det en mångformig verksamhet som inte syns i den här texten. Vi lever ju också, tar emot besökare, arrangerar kurser, skördar råvaror och lagar god mat, ger oss ut på vandringar och promenader, bygger på alla våra hus, eldar, gör utflykter, arbetar med konst och hantverk, badar i sjön m.m.

Det är inte den faktiska tidsangivelsen med ett specifikt datum som är det viktiga utan de olika aktiviteternas kronologiska ordning. Alla tidpunkter kan ses som plus/minus två veckor beroende på det aktuella årets årstidsbaserade uttryck i form av t.ex. frost, nederbörd och jordtemperatur.
Denna förteckning hjälper mig varje år då jag förtvivlat försöker komma ihåg när jag egentligen sådde det ena eller planterade det andra. Ett annat bra hjälpmedel för minnet är de noteringar med datum för sådd, sättning och plantering som görs på de årliga odlingskartorna.

Januari
Utvärdering av föregående år.
Planering av växthus, odlingsbäddar och odlingscirklar, med växtföljd, sorter och mängder.
Kopiering av nya odlingskartor och inskrivning av den preliminära odlingen med blyerts.
Inventering av frökistan och fröpärmarna samt beställning av nytt frö som saknas.
Start på beskärning, gallring och röjning av buskar och träd i trädgård och skogsområden.

Februari
Förgroning av chili och paprika.
Inköp av såjord (90 liter).
Sådd av tidigt bladgrönt i en växthusbädd med 6 grader i jorden.
Förberedelser av växthus och drivbänkar, med lagning och utläggning av ”fönsterramar”.
Som alltid ”vårkänslor” onödigt tidigt!
Utplacering av vattentunnor och påbörjad förbättring av vattenavrinning från takytor. Sammanlagt har vi kapacitet att samla 3000 liter regnvatten, vilket innebär ganska många tunnor på 100-200 liter vardera.
Nedklippning av vinterståndare rakt ner på marken.

Mars
Grus och sand från grustaget till odlingsbäddar och olika arbeten (kontinuerligt).
Jordhantering med sållning och beredning av jordblandningar (kontinuerligt).
Beskära och binda upp växter som fallit.
Klippa ner och ta bort vinterståndare som t.ex. humle och svarthallon.
Förgro några tidiga tomater och gyllenbär.
Inköp av tidig potatis och sättlök (lätt hänt att äta upp all tidig potatis och inte tänka på att ta undan utsäde).
Drivning av en tidig sort av potatis och drivning av några potatisplantor till drivbänk.
Drivning av resterande potatis (oftast 6-8 sorter).
Förgroning av alla tomater.
Hoppas på våren (det är lätt att vara för tidig med olika saker).

April
Försådd av olika sorters kål, purjolök och diverse blommor.
Omkrukning av chili och paprika.
Upptagning av jordärtskocka, sortering, sättning av nya skockor och förvaring av de som ska ätas framöver.
Insamling av ätliga vilda växter och skörd av perenna grönsaksväxter (kontinuerligt).
Ta undan marktäckning på tidiga såbäddar för att värma upp och skapa falska såbäddar (få vissa oönskade växter att gro och sedan få bort dem vid jordbearbetningar). De växter som ska växa på dessa bäddar är morot, lök, ärtor, bondböna och tidigt bladgrönt.
Rena i rabatter och jordförbättra vid behov.
Bygga och laga drivbänkar, växthus och odlingslådor.
Förgroning av några tidiga squashplantor.
Sådd i drivbänk med persilja, dill, koriander, rucola och asiatiska kålblad.
Det blev kallt igen under vecka 15, så allt stod stilla i väntan.
Förgrodda frön och plantor vattnas och flyttas omkring i bostadshusets olika fönster.
Sparrisknopp 19/4 2020 som frös.
Omkrukning av tomatplantor.
Sådd utomhus i bäddar av morot, lök, ärtor och bondböna.
Utplantering av potatisplantor i drivbänk.
Sättning av tidig potatis.
Tillvaratagande, omplantering och krukning av diverse plantor som dykt upp på områden som ska bearbetas (kontinuerligt).
Tappning av björksav och sättning av 10 liter vårvin 20/4 2020.
Förgroning av kål och majs.
Första gräsklippningen som fungerar som en dammsugare av gräsytor. Den klippta blandningen av gräs, löv och kvistar används till marktäckning av ”nakna” jordytor.
Inköp av plantor från plantskolor som kommer i vår väg (kontinuerligt).
Lättare beskärning av buskar med borttagande av döda grenar och viss gallring.

Maj
Sådd av bondböna, solros och gröngödsling.
Förgroning av squash, gurka och indiankrasse.
Tillverkning av gödselvatten i ett gammalt badkar med vallört och brännässla (kontinuerligt).
Jordblandningar med sand, ”sållad skräpjord”, kompost och gödsel (kontinuerligt).
Frost 4/5 2019, då hälften av alla tomatplantor (40 av 80) dog trots att de stod i sina krukor ute i det bästa kallväxthuset.
Skörd av den sista purjolöken 10/5 2020, som övervintrat på sin lövtäckta odlingscirkel.
Rekordtidig skörd av sparris 11/5 2020.
Röjningsarbeten av högt gräs och diverse gröna växter med trimmer och handklippare modell större.
Omplantering av vissa växter som t.ex. majs, kål, chili, paprika, gurka och squash.
Tillverkning av löksalt 20/5 2020, bestående av havssalt samt alla gröna blad och stjälkar från olika lökar (vitlöksblast, piplök, ramslök, gräslök och prärielök).
Utsättning av chili i kallväxthus i stora krukor.
Gräsklippning av gångar och större gräsytor samt påföljande marktäckning av odlingsland (kontinuerligt).
Sådd av rödbeta, gulbeta och polkabeta.
Rensning av morotsland och hackning mellan raderna i betland.

Juni
Stor skörd av rabarber till 20 liter rabarbervin.
Utplantering av tomater och purjo.
Beredning av kålland och utplantering av kålväxter.
Utplantering av majs i omgångar.
Första vattenbristen för året 16/6 2019.
Under 2020 var alla dammar tomma 12/6, vattentunnorna tomma 15/6 och ett efterlängtat regn kom 16/6.
Påbörjade åtgärder för att kunna hämta vatten från sjön med elscooter, pump och slangar samt IBC-tankar.
Beredning av bönland och sådd av störbönor.
Rensningsarbeten vid behov (kontinuerligt).
Träställning och nät över kål och jordgubbar.
Utplantering av squash.
Plockning av fläderblommor (70 klasar) och tillverkning av flädersaft.
Utplantering av gurka, både i växthus och på friland.
Skörd av örtkryddor och teväxter för torkning.
Sand till potatislanden.
Fortsatt torka och specifik bevattning på kvällarna till de växter som har mest behov.
Utplantering av paprika i växthus.
Skörd av de första ärtskidorna.
Fortsatt TORKA och jag lider med växterna.
29-30/6 2020 kom äntligen REGN!
Purjolöken planterad.

Juli
Utplantering av kålrabbi.
Utplantering av växthusgurka och frilandsgurka.
Tjuvning och uppbindning av tomater (kontinuerligt).
Den 7/7 2019 kom 30 mm. Regn på 12 timmar, vilket motsvarar 30 liter fin bevattning per kvadratmeter, vilket även motsvarar 6 stycken vattenhämtningar från sjön på vardera 400 liter. Regnet resulterade även i 2400 liter i vattentunnorna, varav 700 liter pumpades över till en IBC-tank.
Utplantering av perenn kål.
Utplantering av frilandsgurka den 11/7 2019.
Skyfall på 11 mm. Samt åska och hagel.
Nu inträder ett lugn då ”allt” är sått och utplanterat och odlingen går in i en ny fas.
Skörd av röda vinbär och körsbär.
Förflyttning av 400 liter vatten till en av fältdammarna, som är grävd i lera och starkt vattenhållande.
Korna ute på närbelägna betesmarker.
Första kantarellerna!
Utvidgning av kåltält bestående av kålnät. Bästa kålodlingen någonsin.
Skörd av italiensk vitlök och gröna ärtor.
Första skörden av tomater och slanggurka.
Andra generationens marktäckning som inträder efter en grödas slutskörd, dvs. i bästa fall en bestående vintertäckning av jorden.
Bevattning från IBC-tank och fältdamm med 1500 liter.
Mycket gräsklippning och rensning.

Augusti
Bröllop för 100 gäster den 3/8 2019.
Perioden innan och efter bröllopet avstannade delvis odlingsaktiviteterna.
Skörd av gul och röd lök.
Fortsatt skörd av ärtor
TORKA under 2020 med 25-30 grader. Vattenhämtning från sjön.
Skörd av schalottenlök, potatislök och vitlök.
Den 13/8 2020 kom 7 mm. regn.
Fröskörd av målla och koriander samt påbörjad skörd av frö till utsäde från diverse sorter.
Slutskörd av vitlök (sorten Gusum) den 17/8.
Fortsatt torka under 2020 med vatten från sjön och snålvattning på de mest akut hotade odlingsbäddarna. Regn kom den 20/8 med 8 mm.
20-30/8 2019: skörd av frilandsgurka i omgångar med samtidig ättiksinläggning och mjölksyrejäsning av skörden.
Skörd av tomater och tillverkning av tomatsås på glasburk.
Ett fint regn med hela 45 mm.
Rejäl bevattning av växthus och förflyttning av regnvatten till strategiskt utplacerade tunnor.
Marktäckning med skörderester och gräsklipp på slutskördade odlingsbäddar.
Upptagning av kvarvarande sommarpotatis.

September
Bortrest 1-16/9.
Det fanns 40 mm. regn i vattenmätaren.
Hjälp av grannar under bortavaro med att vattna i växthus.
Något (några) djur hade ätit upp all majs!
Skörd, förvaring och konservering av störbönor, tomat och gurka.
Skörd och förvaring i jordkällare av potatis, morot och rödbeta.
Första lilla frostkänningen ute på fältet under vecka 38.
Skörd av chili och tillverkning av Sambal Oelek.
Tomatskörd och tillverkning av tomatsås på glasburk.
Tillverkning av örtsalt.
Mjölksyrning av frilandsgurka.

Oktober
Skörd av nypon och rosenkvitten.
Svampplockning för direkt konsumtion och torkning.
Plantering och omplantering av buskar och träd.
Dags att räfsa löv från gräsmattor och gångar till täckning av rabatter och odlingsbäddar.
Slutskörd av morot och potatis.
Mjölksyrejäsning av små och krokiga morötter.
Konservering av allehanda slag.
Sättning av cirka 350 vitlöksklyftor 28/10 2019 samt 23/10 2020.
I samband med att vitlökens sätts, så skapas preliminära odlingskartor över kommande säsong. De gamla kartoriginalen uppdateras och ritas om vid behov.
Tömning, rengöring och undanställning av vattentunnor, vattenkannor och hinkar.
Utkörning av gödsel (om sådan finns tillgänglig).
Allmän städning och förberedelse inför vintern (definieras som snö och minusgrader).

November
Gråväder.
Sen konservering: chilipasta, lingonsylt och tomatsås.
Köra ut gödsel på odlingsbäddar, vid bärbuskar och unga träd.
Plantera om växter.
Vinterstäda växthusen.
Plocka svamp: trattkantareller och lite svart trumpetsvamp.
Kålväxter och purjolök får stanna kvar ute på sina odlingsbäddar.
Vissa perenna bladväxter och lökväxter producerar fortfarande mat.
Grävning av den s.k. ringdammen ute på fältet.
Den första totala markfrosten, där också själva markytan frusit till och tunna ishinnor finns på dammarna ägde rum 27/11.
Skogsvandringar och expeditioner ut i den omgivande naturen för att undersöka nya områden. Vilka också ledde till upptäckten av nya svampområden och goda svamprätter.

December
Fortsatt gråväder med endast några timmars sol ibland.
Nu startar en period med intensifierade studier, läsning av böcker, forskning och textskrivande som sker gärna sker i brasans varma sken.
Varm och grön vinter. De senaste åren kommer vintern endast några veckor i januari.
Rekordsen svampplockning (trattkantareller) 16/12 2020.
Det är blött i markerna.
Slutskörd av brysselkål, både knutorna och stocken.
Skörd av grönkål och palmkål inför julfirande.
Skörd av jordärtskocka den 31/12 2020.
Grönt nyår!

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

Hur började det?

Den 8/4 2022 köpte jag en inbunden bok hos Akademibokhandeln i Linköping, som jag tidigare gått och sneglat på. Bokens titel var PESTKUNG och dess författare Mikael Strömberg. Bara några sidor in i berättelsen kom tanken till mig, eller var det kanske en röst som sade: ”Jag vill skriva en roman”. Detta var en väldigt oväntad och helt oplanerad tanke. Dels hade jag överhuvudtaget aldrig tidigare velat skriva en skönlitterär bok. Dels hade jag det senaste året proklamerat nödvändigheten av att minska ner på de projekt jag redan hade och absolut inte starta upp några nya sådana. Men tanken eller rösten var oerhört stark och tydlig, för att inte säga krävande. Mikaels bok är förresten mycket bra, så den rekommenderas.

Jag har varit intresserad av skrivande ända sedan min ungdom och började med att skriva dikter som uttryckte personliga känslor och åsikter om samhällsutvecklingen. Dessa dikter gavs ut och trycktes för egen maskin på det som kallas ”eget förlag”. Har också under åren skrivit många artiklar i ett antal tidskrifter inom områdena politik, kultur, miljö och natur. Min största och mäktigaste insats var att vara initiativtagare, huvudredaktör, förläggare och medskribent till boken ”Handbok för vardagsekologi”, som gavs ut i två utgåvor i början på 1990-talet. Den andra utgåvan av boken vägde ett kilogram och jag minns tydligt den chockartade upplevelsen, när jag en dag kom hemcyklandes från mitt arbete som slöjdlärare. På gångvägen upp mot huskropp nummer 51 i Kollektivhuset Stolplyckan i Linköping stod 5 ton böcker uppradade på träpallar, i kartonger med 12 böcker i vardera. Med hjälp av husets många barn, som utlovades betalning för arbetsinsatsen med glass, transporterades låda efter låda ner i vårt källarförråd där de staplades från golv till tak.

Hur föddes GLIMMER?

Jag har aldrig varit nöjd med de två namn jag erhöll vid min födelse som ägde rum i december 1958. Enligt min moder låg hon nära döden på Kvinnokliniken i Helsingborg när en sköterska frågade vad pojken skulle heta. Hon sa då de två första namnen hon kom på och de var ”Jan Peter”. Först i vuxen ålder skaffade jag mig ett annat inofficiellt namn i samband med studier i shamanism. Det blev ”Eldöga” som var kopplat till eld och förmågan att se och resa med hjälp av eldens kraft.

Under vår familjevecka på Lövudden, under sommaren 2021 introducerade min son Jon oss för rollspelet ”Dungeons & Dragons”. Där fick jag möjlighet att utveckla min nya karaktär GLIMMER som börjat röra på sig i mina tankar något tidigare.

I min skrivdagbok dyker GLIMMER upp första gången i en text från 9/4 2022. Texten lyder: ”Att söka mening. Något glimmar till i grottans mörker. En sista glöd glimmar till på eldstadens botten.” Dagen efter skriver jag: ”Mitt namn är GLIMMER. Jag är en resande i tiden, en tidsresenär, men även en sökare av det där som är så undanglidande och svårfunnet. Det som skymtar i ögonvrån, som precis smiter runt hörnet eller stugknuten. Det som lämnar efter sig en svag doft och en aningen förhöjd temperatur i ett tomt rum. Som anas i skuggarna bland träden.”

GLIMMER: Tretton resor i sökandet efter meningen med livet

Boken utspelar sig under ett år med start mars 2023. Detta ger en övergripande tidsmässig ram, en kronologi, kombinerat med inre ologiska tidsförlopp och utsträckningar i tiden både i dåtid och i framtid. Årstiderna med sitt väder, sin växtlighet, sina djur och sina sysslor vävs in på relevanta platser. Boken slutar med den trettonde månaden vars namn är: ”Pexember”, som är en övergångsmånad mellan världarna, tillstånden, dimensionerna och existenserna.

Boken är en dagboksliknande dokumentär med inslag av magisk realism. En svårdefinierad hybridbok. Ett sökande pågår. Spår, märken, tecken och mönster eftersöks, tolkas, analyseras och avkodas. Något är på gång, något är på ingång. Ett letande efter minnen och kvarlämnade artefakter. Lyssnandet efter röster i tystnaden. Vad som eftersöks är oklart och höljt i dunkel, eller snarare så är svaret på frågan det.

Bokens struktur och innehåll

Boken är indelad i tretton delar som heter ”Första resan”, ”Andra resan” osv. tills ”Den trettonde resan”. Varje del innehåller ett antal kategorier som är: en resa, vistelse i en fiktiv rumslabyrint där GLIMMER får utrustning, en autentisk dröm, en händelse, något självbiografiskt, en shamansk trumresa och en verklig intervju med kringtext. In i detta förs sedan talet tretton genom att det i boken ska finnas tretton stycken olika färdmedel, fåglar, träd, drycker, dikter, ätliga vilda växter, perenna grönsaker, bergarter/mineral, siffror och symboler.

GAIA och Apofysiska sällskapet

I boken finns två krafter som delvis motverkar varandra. De konkurrerar om samma information, teknik och föremål men med olika syften. GLIMMER blir engagerad av GAIA och får olika uppdrag att utföra. Han blir därmed av intresse för Apofysiska sällskapet, som bevakar och interagerar med honom.

Hur går det?

Jo tack, det går långsamt framåt. Jag räknar med att hålla på i två år till sedan kanske det blir en färdig bok. Varje del består av 10-15000 ord vilket genererar en bok på cirka 500-600 sidor.

Jan Berge

Ett besök i rumslabyrinten

”Den gröna skjortan” är ett exempel på en kategori i min kommande bok. Kategorin kallas för ”Rumslabyrinten” och är fiktiva drömmar eller trumresor där huvudpersonen GLIMMER befinner sig i olika typer av rum. Det händer saker där och han följer med i händelserna, men interagerar också med det som sker och gör olika vägval. I Rumslabyrinten får GLIMMER föremål och kläder som tillsammans, efter tretton besök i rumslabyrinten formar en komplett utrustning för att överleva ute i naturen.

Den gröna skjortan

Glimmer…

Namnet mer anades än hördes, som en viskning på gränsen till det hörbara, som en strykning mot huden med en mjuk fågelfjäder. En sublim doft. En homeopatisk dryck. Kom det utifrån eller inifrån. Något kallade på uppmärksamhet.

Glimmer…

Jag stod naken i ett rum. Där fanns ett golv, fyra väggar och ett tak. Alla rumsytor var dock så lika, utan tydliga avgränsningar, så ogripbara för sinnena att själva definitionen av ett rum hade förlorat sin betydelse. Det var som att befinna sig så nära gränsen till ett intet som det var möjligt, utan att allt upplöstes och försvann. Men det var ändå trots allt ett rum och på varje vägg fanns en antydan till en dörr.

Det var lite kyligt, kroppen huttrade och skälvde till. Rörelse var helt klart ett bra val. Dörrarna prövades och alla gick att öppna. Vilken dörr skulle väljas och hade det någon betydelse. Valde den som öppnats först och gick försiktigt in i det rum som fanns där med dörren öppen bakom mig. Tog några prövande steg in mot rummets mitt och hörde hur dörren stängdes. Gick tillbaka och tog tag i handtaget och nu var dörren låst. Rummet var till synes likadant som det första. Det fanns ytterligare tre dörrar som gick att öppna och nu valde jag dörren mitt emot den låsta. Även detta rum var likadant, kanske aningen disigare för det gick inte att se rummets fyra hörn. Rörde mig mot rummets mittpunkt. Disigheten böljade långsamt som en sval dimma och vek undan runt omkring mig. Jag anade något med avvikande färg i rummets ena hörn och närmade mig försiktigt. Mycket prydligt hopvikta låg där ett par orange kalsonger av märket ”B.B.” och ett svart linne i ekologisk bomull av märket ”H.R.”. De var mina och av samma slag som de kläder som fanns på min kropp när jag la mig till sängs. De var ytterst välkomna eftersom det kändes kallare i luften och jag frös. Underkläderna togs på och det kändes både varmare och tryggare.

Gick vidare genom den närmaste dörren och ytterligare ett disigt rum uppenbarade sig, med tre nya dörrar att undersöka. Stod kvar i dörröppningen på gränsen mellan de två rummen. En svag dallring i rummets mitt noterades och en färgskiftning anades i diset. Direkt ur luften, fritt svävande, framträdde en oerhört vacker skjorta med ett bladmönster i en mångfald av gröna nyanser och tunna guldglänsande linjer. Skjortan var långärmad, med en krage av typen mandarin och knäppt med blågröna träknappar. Jag gick närmare och studerade den ovala etiketten på insidan av skjortans krage. Överst stod ”Klorofyll” broderat med en lysande limegrön tråd. Under stod det GLIMMER broderat med en glittrande grönblå tråd och allra nederst ”XL” i svart. Skjortan var lite fuktig på ytan likt mossa och den kändes levande. Fukt rann nedåt längs lövens kanter och samlades vid skjortans nederkant, där droppar bildades. Stillsamt föll de ner på golvet och färgade det i skiftande gröna nyanser. Skjortan var uppenbarligen en rummets gåva till mig. Tog på mig den och överraskades av att den kändes torr och varm, väldigt skön att ha på sig. Faktiskt den häftigaste och snyggaste skjorta jag sett i hela mitt liv.

Nu fanns det en iver i mig att undersöka nästa rum. Öppnade en av de tre dörrarna och såg en kompakt svärta, så mörk att det var bortom synsinnets förståelse av det svarta. Bakom nästa dörr även där en massiv svärta som mötte mig med tungt motstånd. Med allt tyngre steg hasade jag mig mot den tredje dörren. Med en stigande panik möttes jag även där av en absolut svart vägg. Nu kom en fuktig doft av gammal jordkällare in i rummet. Jag sjönk ner på golvet, kraftlös och utan vilja. Något stort andades en tung andedräkt över mig, mättad av mörk grotta och fladdermusspillning. Det disiga i rummet blev allt gråare, mörknade alltmer och till slut blev all upplevelse svart, i rummet och inuti mig.

Vaknade långsamt uppe i det gröna sovrummet på Lövudden. Var det en fågel som pickat på fönsterkittet eller en pärongren som skrapat mot ytterfasaden. Kände mig mörk och fuktig. Var delvis kvar i en dröm och försökte minnas. Jag hade gått i rum med en gråaktig dimma, men drömmen löstes upp likt morgondimma som svävade över marken. Morgonsolen reflekterades i de gröna glasföremålen på fönsterbrädan och lyste upp vännernas tavlor på väggen. Tänkte på dagen, dess olika arbetsuppgifter, glädjestunder och möjligheter. Påbörjade morgonrörelserna som utfördes liggande på rygg. Något kändes ovanligt, likt ett tyg som stramade på överkroppen. Svepte bort täcket och till min förvåning var jag klädd i en grön skjorta. Den var jäkligt snygg, med ett tjusigt grönt bladmönster. Men var kom den ifrån. Satte mig upp och tog av skjortan för att studera den närmare. Skjortmärket hette ”Klorofyll” och mitt namn ”GLIMMER” var snyggt broderat undertill. Verkligen ett mysterium, men ett trevligt sådant, då skjortan var mycket fin och uppenbarligen min. Steg upp, hängde in skjortan i garderoben och satte på mig arbetskläder. Gick nedför trappan till köket för att göra frukost och fånga dagen.

Jan Berge

Ett husprojekt i Uddebo

År 2022 köpte min dotter och hennes man ett hus i Uddebo. Jag och min fru var där ofta för att hjälpa till med hus, trädgård och våra barnbarn. Vi började prata om att bygga en gäststuga för besökare för att avlasta inne i huset. Diverse alternativ diskuterades och olika omständigheter ledde till att jag formulerade ett mycket enkelt förslag till ett litet boende för två personer. Byggnaden döptes ganska snart till GRÖNA HYDDAN. Anledningen var att det mesta inuti och utanpå kulörmässigt skulle röra sig omkring den gröna färgen, från limegrön till blågrön.

Hyddans och byggandets principer

Huset ska vara litet men ändå så stort att två personer kan bo där både kortare och längre tidsperioder, under alla årstider.

Huset ska innehålla nästan alla funktioner som normalt finns i ett permanent boende: sova, laga och äta mat, vila, viss hygien, förvaring, umgänge, skönhet, arbete och studier, värme, belysning och information. Vissa funktioner säkerställs genom närhet till ett vanligt bostadshus och arrangemang utomhus. Sådana funktioner kan vara matförvaring, dusch och verkstad.

Huset förkroppsligar begreppet kompakt boende och minimalism med avseende på storlek, inredning och antal föremål.

Huset byggs utan användande av större maskiner.

Huset ska ekonomiskt kosta så lite som möjligt. Byggnadsmaterial hittas, tas emot som gåvor eller förmedlas genom byteshandel. De saker som behöver köpas med pengar ska i första hand eftersökas som begagnat material.

Huset ska till stora delar byggas av återbrukat material och då gärna material som klassats som ofarligt avfall.

Huset ska också delvis byggas av naturmaterial som bearbetas så lite som möjligt.

Huset byggs enligt att flertal ekologiska principer: Fossilsnålt, liten materialåtgång, låg energianvändning, inga farliga byggnadsmaterial, återbruk, naturmaterial, hälsosamt inomhusklimat osv.

Byggnadsdagbok: Utsättning och första grävningen

13/11 2023: Äntligen startade den praktiska delen med att bygga en gäststuga på tomten i Uddebo. På tomtens övre del fanns en öppen gräsyta som gränsade till en skog. Efter att ha fått en skaplig uppfattning om var gränserna för omgivande fastigheter fanns (skogsbolag, kommun och en privat ägare), så var platsen given. Det lilla huset mätte endast 2.40×3.20=8m² där golvytan baserades på åtta stycken Europa-pallar, vilka hade måtten 0.80×1.20=1m². Ytan markerades av fyra metallpinnar i hörnen och ett snöre draget mellan pinnarna för att visualisera storleken.

Utgrävning av grunden

Förutom husets yta tillkom en remsa på en meter runt om huset där grästorv och en del jord också skulle grävas bort. Sammanlagt var det 23m² som skulle grävas ut. Grävning skedde med en rejäl grävspade och en remsa grävdes bort som ett prov. Längden på remsan var 4.40 meter och bredden var 0.20 meter. Denna första grävning motsvarade då 1/30 av den totala ytan. Det fanns både rötter från de närmaste träden i skogsområdet och en del mindre stenar i jorden. Grästorvorna lades upp bredvid varandra på ett tjockt ”tygstycke” så att de senare kunde användas som taktäckning. Stenarna samlades i en hink för att användas till kommande dränering och olika konstruktioner där sten är ett lämpligt byggnadsmaterial. Jorden var något lerig. Hinken tömdes efterhand i ett växande röse en liten bit från husets plats.

15/11 2023: Grävde ännu en remsa grästorv. Rötterna klipptes nu av med en grensax då mina fötter blev ömma av försöken att kraftfullt gräva igenom dem. Det var härligt att arbeta utomhus. Efter genomfört dagsbeting pausade jag med en öl och filosoferade kring några olika ämnen som väckts av grävarbetet. Siffror kan förleda och lura. Den första remsan blev 1/30 och den andra remsan 2/30. Matematiskt kunde detta förenklas till 1/15 vilket såg mycket mindre ut, som om det bara var 15 remsor kvar. I verkligheten var det 2 remsor grävda och 28 remsor kvar att gräva. Rötter klipptes av och kastades ut i skogen där de fick ingå i markskiktet.

Började ordna upp en plats för material som behövdes för bygget. De insamlade stenarna lades vid ett större träd i en växande hög. Några avlånga cementplattor som nog fungerat som kantstenar lades bredvid naturstenarna, tillsammans med tre tegelstenar. Det här väckte tankar kring hur något som sågs som avfall kan transformeras till en råvara eller en resurs. En oordnad hög med ett material blir lätt definierad som avfall. Om materialet i stället organiserades i sina olika kategorier, smuts borstades bort, spikar drogs ur brädor och sedan ordnades i prydliga högar, så blev materialet definierat som något mera användbart.

17-20/11 2023: Grävde två remsor grästorv med en kortare paus mellan varje grävning. Nu var hela partiet till höger om hyddan grävd. Min strategi var att gräva områdena runt om själva huset först. Nu var 4/30 grävda. Grävde en remsa med grästorv på den vänstra sidan om hyddan. La ut ytterligare en textilmatta på gräset bredvid där grästorvor kunde läggas upp bredvid varandra. Grävde ytterligare två remsor med grästorv. Grävde sista remsan grästorv för denna gång. Nu var 8/30 grävda.

17-20/2 2024: Sista snön smälte och regnade bort under natten. Solen lyste från en ljusblå himmel och jag blev sugen på att prova om det gick att gräva igen. Avvek från metoden att gräva remsor uppifrån och ner. Grävde i stället i den meterbreda ytan som fanns nedanför själva husytan. Hann med halva den ytan vilket motsvarade två remsor. Så nu är 10/30 grävda, som även kan skrivas 1/3. Som vanligt klipptes trädrötter av och kastades upp i skogsbacken ovanför husplatsen. Det blev två hinkar med mindre stenar och ett tiotal större stenar som placerades i stenförrådet. En bra start på årets grävning.

Frost på marken men det gick att gräva ändå. Grävde klart ytan nedanför husytan. Fick lägga ut mer tyg på marken till det växande antalet grästorvor. Mätte alla ytor och resultatet blev att jag hade grävt mer än jag uppskattade. Hela ytan var 21 m² och jag hade sammanlagt grävt 10 m². Så nästan halva ytan var grävd. Fortsatt grävning av grästorv. Har återupptagit metoden med remsor och arbetade mig nu genom själva husytan, nedifrån och uppåt. Fyra remsor grävda och då varje remsa var 3,2 x 0,15 = 0,48 m² har jag grävt nästan 2 m². Kvar att gräva var nu 8,3 m². Det börjar göra ont i höger ben så det fick vara nog med grävande för den här gången.

Under arbetets gång tänkte jag på kommande moment i husbygget och kom på nya sätt att lösa olika konstruktioner.

5-10/3 2024: Återupptagen grävning. Tre rader grävdes under dagen tillsammans med sedvanlig stenrensning och borttagning av trädrötter. Nu var det 2 x 3,2 = 6,4 m² kvar att gräva. Längtade tills detta grävmoment var avklarat. Ytterligare två rader har grävts. Marken var frusen på de yttre ytorna men det gick att få genom spaden och lyfta upp torvorna. Det var nu 1,7 x 3,2 = 5,4 m² kvar att gräva bort. Har fått ont i höger ljumske och klarade bara en rad om dagen.

12/3 2024: Frosten hade försvunnit och den frusna jordytan var tinad. Det var två enkla rader och nu var det nedförsbacke. Slutet på grävningen var synlig. Det var 1,2 x 3,2 = 3,8 m² kvar att gräva.

Även om inte all grästorv var borta gick det att börja med den andra delen av grävningen. Detta moment innebar att ett spaddjupt skikt av jorden togs bort. Syftet var att få bort ännu mera av den mest fuktabsorberande och ”jordiga” delen av marken och komma ner i skikt som hade större andel grus, sand och sten.

Jorden kastades ner i en rullebör som med hjälp av tyngdkraften (det var nedförsbacke till odlingslanden) transporterades ner till odlingen där jorden tippades på tre påbörjade odlingsbäddar. Jorden ska också framledes användas till ett nystartat land för odling av tobaksplantor och till tomatbänkar. I ett senare skede när bäddarna bereds för sådd och plantering kan större stenar tas bort och förflyttas till stenröset uppe vid Hyddan.

13–17/3 2024: Fortsatt grävning och nu var slutet nära. Längst upp mot skogskanten gick det inte att gräva upp användbara grästorvor så den jorden bara lastades på en rullebör och kördes ner till en jordhög vid odlingslanden. Den högen får ligga ett år och kan sedan sållas.

Mats hade börjat med det andra grävningsarbetet och tippade jord på ett av odlingslanden. Under dagarna grävde mats fram jord till ytterligare en odlingsbädd. Jag grävde det allra sista och tippade tio rullebörar med jord till jordhögen. Nu var det första grävmomentet klart. Stenröset hade fyllts på och blivit en stor och vacker skapelse. Ett antal lite större stenar hade grävts upp och placerats på gräset framför hyddplatsen. Deras användningsområde får visa sig så småningom. En större sten, som inte gick att flytta, hade dykt upp och får nog integreras i grunden.

Jan Berge

Kommande moment med grävningen är att gräva andra hälften av det andra skiktet för att få jord till två odlingsbäddar till. Därefter plockas alla synliga stenar bort. Därefter grävs hela ytan igenom ytterligare en gång och den jorden används till odlingen på några olika sätt. Sedan plockas den synliga stenen bort och ”jordskiktet” omfördelas så att material flyttas från högre partier till lägre.

25/3 2024: En kortare period i Uddebo där mycket passning av barnbarn, regn och andra viktigare arbeten inte gav utrymme för så mycket arbete med Hyddan. Det blev dock ett pass med att gräva bort jord som hamnade på det kommande tobakslandet. Nu är 5/8 av den andra grävningen klar.

8–9/4 2024: Åter i Uddebo för att ta hand om barnbarn i 12 dagar. När Prim är på förskolan blir det tid till arbete. Grävde flera omgångar och fyllde på i odlingslanden. Nu är det bara cirka 4 skottkärror kvar att köra bort och sedan är den andra grävningen klar. Därefter återstår två stenrensningar och den tredje grävningen.

Har börjat fundera på att använda de många begagnade hela och trasiga tegelstenar som finns lagrat på några träpallar. De skulle kunna bli till en murad vägg bakom kaminen och kaminröret. Murning kan ske med lerbruk, där lera och sand hämtas från närområdet. Kanske det blir för tungt med tegelstenar. En minaritskiva och/eller en metallskiva är lättare och enklare.

12–13/4 2024: Andra grävningen avslutad och första omgången stenrensning påbörjad. De allra största stenarna välts ner på gräsmattan nedanför hyddan. Användningsområdet för dessa stenar är ännu ovisst. De mindre stenarna som syns på ytan eller som kommer fram när stenar tas upp hamnar i en hink och transporteras till det växande röset. Min son Joel var på besök och hjälpte till med några av de största stenarna. Efter stenrensning av hela ytan blir det en tredje grävning av jord (sandblandad lera) som läggs på hög i väntan på ytterligare uppbyggnad av odlingsbäddar. Därefter sker en andra stenrensning och till slut planas den grävda ytan ut. Första stenrensningen klar och tredje grävningen påbörjad.

17–18/5 2024: Efter en lång paus och mycket annat att styra med fortsatte grävningen av sista lagret. Mats tog ett pass och jag ett och ”jorden” fick bygga upp ännu en odlingsbädd uppe vid hyddan där vi ska odla squash.

30–31/5 2024: Åter i Uddebo med mycket annat att göra där. Grävde två små omgångar, sammanlagt fyra rullebörar. Det är så lite kvar nu och jag längtar efter att grävarbetet ska vara avslutat.

Mentalt är jag redan längre fram i byggandet och de närmsta momenten ser ut så här:
Gräva bort sista jorden och tippa på den stora jordhögen, som sedan täcks med en presenning.
Stenrensning av små, medel och stora stenar.
Jämna till markytan så att den blir någorlunda plan. Här uppstår troligtvis ytterligare stenrensning.
Markera ut var alla knutpunkter ska vara med pinnar som slås ner i marken (15 stycken).
Anlägga sten- och grusöar som underlag för cementplattor.
Lägga ut cementplattor och skaffa fler sådana plattor.
Skära till och placera ut tjärpapp på alla femton plattstaplarna.
Lägga ut de åtta golvpallarna och skydda dem från regn med en presenning.

6–11/6 2024: Tillbaka i Uddebo för att delvis bevista Byfesten och hålla på med barnbarn, hushåll och trädgård hos Klara och Mats. Det har regnat varje dag, men jag har ändå kunnat gräva ett par rullebörar med jord då och då. Nu är äntligen den tredje grävningen klar och stenrensning är påbörjad. De lite större stenarna läggs för sig och de mindre transporteras med hjälp av en metallhink upp till det växande stenröset. Stenrensning klar och jag har börjat jämna till ytan genom att med en hacka flytta jord uppifrån och ner. Stenar som dyker upp rensas undan efter hand.

Jan Berge

”Arken” är ett exempel på en kategori i min kommande bok. Den här kategorin kallas för ”dröm” och är riktiga drömmar som dröms under perioden som boken skrivs, vilket är en period som sträcker sig över flera år. Sammanlagt finns det sju kategorier och de förekommer i varje av de tretton delar som boken består av. (Bilden ovan är AI-genererad i ett program som finns inbäddat i WordPress-editorn.)

Dröm: Arken

En ansenlig mängd djur köar för att ta sig ombord på en stor träbåt. Det är djur av allehanda slag, från små insekter till stora däggdjur. Den väldiga träbåten ligger förtöjd vid en pålad brygga och vattendraget är en ganska bred flod. Eftersom floden nästan är uttorkad med lite vatten ligger båten väldigt lågt och landgången leder direkt till översta däck. Djuren matar på i god ordning och en del stannar kvar på övre däck. De övriga rör sig neråt till första däck, varav vissa sedan fortsätter ner till undre däck. Det hela verkar pågå enligt en noga uttänkt men icke uttalad plan. Det sitter även olika fåglar på relingar och tak. Luften ovanför båten är full av fåglar som kretsar runt varandra i en kaotisk dans. I vattnet runt båten märks rörelser från fiskar och andra vattenlevande varelser. Vattnets och luftens djur väntar på avgång.

Floden är bred, eller rättare sagt har varit, för vattenståndet är nu mycket lågt och delar av flodbädden syns. Vattnet som trögt flyter fram i mittfåran ser slemmigt och giftigt ut. Att båten alls kan flyta i detta relativt grunda vatten beror på att den är flatbottnad. Flodbädden är slammig och full av skräp, både av sådant som sjunkit till botten när det dumpats där, men även flytande skräp som fastnat när vattennivån sjunkit. Den risiga växligheten längs flodens kanter är också full med avfall och väldiga mängder av plast och papper ligger på marken eller sitter fast i träd och buskar. Bredvid bryggan vid ett strandliknade parti står flera rostiga och sönderslagna fordon nedkörda halvvägs ut i vattnet med framhjul och front nedsjunkna i den gyttjiga bottnen. På andra sidan bryggan finns resterna av ett litet trähus som nu endast med nöd och näppe orkar stå upp. Det är berövat det mesta av sitt byggnadsmaterial, hälften av taket är nedrasat och allt som kan slås sönder är sönder. Som en sista hyllning till destruktiviteten har en stor eld brunnit mitt i huset.

Djuren fortsätter att fylla båten och den långa kön av djur minskar i lugn takt. När alla djuren är på plats i båten sparkas landgången ut på bryggan och trossarna lyfts av från sina pollare. Båten förs sedan långsamt ut i flodens mittfåra av vattenströmmen och flyter långsamt i väg mot sitt okända mål, som kanske är det mytiska Ararat. Alla fåglar på båten flyger upp i luften, förenar sig med sina vänner, skränar, kraxar, piper, sjunger och skriker. Flodvattnet bubblar, virvlar och skvätter när alla vattendjuren tar fart och följer med eller leder båten vid alla dess sidor.

I samma stund som båten fångas upp av vattenströmmen kommer två trasiga figurer ut på bryggan, ivrigt viftande med sina händer och skriker ut sin förtvivlade önskan om att få följa med i båten. Ingen bryr sig om deras ångestfyllda begäran och ingen skulle heller kunna göra något för att stoppa och vända den kolossala massan av djurkroppar och gediget trä. De två ynkliga människorna, utmärglade och klädda i trasor sjunker ner på bryggan och ligger där som en hög med lump. Efter ett tag reser de sig upp och börjar genomsöka strandkanterna vid bryggan efter något användbart. Det har blivit allt svårare och farligare att hitta något riktigt användbart och av värde. Men idag kommer en känsla över dem av att vinden kanske vänder i en bättre riktning.

En liten bit efter det lilla trasiga trähuset finns resterna av en liten brygga och vid den ligger några mindre båtar. Ett par av dem är av trä och ligger uppe på land. De kommer förmodligen aldrig att kunna fungera som flytande båtar mer, då de är ruttna och sönderslagna. Halvvägs ner i dyn ligger två plastbåtar, varav den ena har ett stort hål i botten och snabbt kan dömas ut. Den andra ser mer lovande ut och efter hårt arbete lyckas de två försvagade människorna dra upp båten på land och tömma den på vatten. Den är väldigt skamfilad, saknar åror och årklykor samt den mittersta sittbrädan. Den läcker in lite vatten genom några mindre sprickor i skrovet, men det går att ösa med ett hemgjort öskar av en liten vattendunk som de hittar inne bland buskarna. Där finns också en skaplig bit av en sliten presenning som de trasslar fram ur busksnåret. Efter ytterligare lite letande hittar de en lämplig trädgren som kan fungera som stakpinne.

De lastar på sin smutsiga väska innehållande deras få tillhörigheter. Kvinnan kliver i och sätter sig fram på den upphittade presenningen. Mannen skjuter ut båten och kliver i där bak. Efter några tag med stakpinnen hamnar båten ute i strömfåran och börja flyta med strömmens kraft. Mannen heter Arx och kvinnan bär namnet Ena. Hon har ett barn i magen som kommer att kallas Flo. Nu låter de flodens ström föra dem mot en okänd destination i alla de flyende djurens kölvatten. Fortfarande var mycket möjligt, men inte särskilt troligt. Snart fanns bara en liten smal springa kvar att tränga sig igenom.

Jan Berge

12/3 2024: Har lagt ut en träpall vid arbetsplatsen och börjat stapla betongplattor. Började med att gräva upp plattor som låg på några olika ställen på tomten. Uppskattar att det redan finns ett femtiotal betongplattor som kan användas. Hela behovet av plattor ligger mellan 90 – 120 stycken.

Nere vid platsen för byns källsortering har jag redan spanat in en hög med grus som använts på gatorna för att minska halkrisken. Gruset kan sållas på plats så att föroreningar tas bort och därefter transporteras hinkvis med en cykelkärra uppför backen eller i en rullebör. Borta vid Väveriet finns en stor hög med cementplattor och tillhörande grus/jord. (Dessa möjligheter blev dock aldrig verklighet).

21–24/6 2024: Utjämning av marken klar. Med hjälp av en flåhacka hackades och drogs jord nedåt för att få till en skapligt vågrät yta att lägga upp grus och stenplattor på. En större sten baxades undan och kanske en till riktigt stor sten behöver flyttas lite för att hamna mellan knutpunkterna där betongplattorna ska ligga. Har slagit ner femton markeringspinnar som visar var de olika golvpallarna möter varandra.

28/6 2024: Hade tänkt såga bort några mindre grenar samt en mycket stor parallell krongren på en asp som möjligen kunde falla över hyddan någon gång. Att välja bort arbetsuppgifter kan ibland ses som ett ekologiskt förhållningssätt. Sågningen var riskabel med elmotorsåg ståendes på en stege. Jag avstod från detta arbete och steg raskt in i planeringen för nästa fas, som innebär att först grunda med några hinkar mellanstora stenar, därefter lite mindre sten och grus. Detta som en grund för cementplattorna.

Ändrade även namnet på projektet och själva byggnaden till ”Gröna Hyddan”. Allt utanpå och inuti hyddan ska målas i gröna nyanser från gulgrönt till grönblått. Även all inredning ska ha dessa färgtoner. Hela huset ska vara en hyllning till min dotter Klara Berge.

29/6 2024: Ytterligare en något olämpligt placerad större sten har flyttats. Började flytta mindre stenar från röset tillbaka till sitt ursprungsområde. Hällde ut två hinkar med sten vid varje markeringspinne, jämnade till och fortsatte sedan att fylla i mellanrummen med flera hinkar sten. Lite större stenar fick bilda ramar runt om de tre stenläggningarna. Det såg ut som en arkeologisk utgrävning. Det var en härlig känsla att all den sten som samlats i röset nu kom tillbaka som en specifik resurs.

9–10/7 2024: På plats i Uddebo igen och några stunder uppstod för arbete med hyddan. Hela stenröset är nu återflyttat till platsen där de grävdes upp. Ytterligare småsten och skräpsten samlades in runt om bostadshuset så första lagret med småsten är klart. Ett lager till behövs, vilket betyder sammanlagt femton hinkar med småsten då varje markeringspinne ska ha en hink. Ovanpå detta lager ska ännu en hink med krossgrus läggas vid varje pinne. Uppe i skogen ligger en hög med sådant grus och varje gång jag går från Mjällbo rullar jag ner en hink med grus med hjälp av en cykelkärra.

1–4/8 2024: I Uddebo för att vara volontär och deltagare på en musikfestival i helgen upp vid Mjällbo-gården, samt för att stötta Mats när han börjar sitt nya arbete. Varje gång jag gått upp till Mjällbo har jag kört ner en hink med krossgrus på hemvägen. Har också fortsatt att rensa gräsmattan bakom stora huset på dränerande sten och även nallat sten från husets dräneringsytor. Tio av femton platser har nu det näst sista stenlagret och åtta av femton har fått det sista lagret med krossgrus. Arbetet på Mjällbo gav mig också några säckar kutterspån, sammanlagt ungefär 200 liter av de 1200 liter som behövs för att isolera golvet. Det var böjda limträbalkar till utescenen som hade hyvlats med en handhållen elhyvel.

5–9/8 2024: Stannade kvar under veckan medan Marsa åkte hem för att arbeta på sin vårdcentral och se om vårt eget hus. Nu händer det saker och tio av femton grundöar är klara och jag har börjat lägga på cementplattor. I botten läggs en väldigt stor cementplatta, som tvåa en mellanstor platta och därefter plattor med ett mer ”normalt” mått. Har planerat att lägga tio plattor i varje hög. Så många finns inte tillgängligt för ögonblicket så det blir till att ge sig ut på jakt. Får kanske nöja mig med att lägga sex stycken i varje hög. Hämtar mellanstor sten hos grannarna vilken läggs i mellanrummen mellan de tre raderna, så att hela markytan blir täckt av ett lager sten. Dessa stenar fungerar som ett kapillärbrytande skikt och hindrar fukt att sugas upp till markytan.

16/8 2024: En kortare vistelse på två dagar gav utrymme för lite arbete till. I ett rejält regn, iklädd ett vitt regnställ gick jag två omgångar upp mot Mjällbo och hämtade de sista hinkarna med grus. Alla femton grusöar är nu klara och på varje ö ligger tre lager med betongplattor. Om jag nöjer mig med 6 stycken på varje ö behövs det 15×3 = 45 betongplattor till.

Jan Berge